Ulrika Sparre, 1974, Sverige
Konst som består av text brukar räknas till konceptkonsten. Idén är viktigare än ett materiellt resultat. Det är kanske det tydligaste exemplet på konstens vilja till kommunikation med oss.
Konceptkonsten har funnits länge, över hundra år, och var ett första uppror mot de fasta gränser som ramade in det som räknades som ”äkta konst”.
Ulrika Sparres verk som finns på fyra platser under årets OpenArt knyter därför an till såväl Marcel Duchamp (en gubbe som dyker upp som referent i ett antal texter i denna katalog och beror på det inflytande han spelat på den moderna konsten sedan början av 1900-talet), dadaismen, futurismen, 60-talets popkonst och den postmoderna variant som blev stor under slutet av 1980-talet där namn som Joseph Kosuth, Jenny Holzer, Yoko Ono, On Kawara med flera har spelat en stor roll.
Ulrika Sparres fyra verk innehåller ord och uppmaningar som fungerar som nycklar in i oss själva när vi passerar genom det urbana stadsrummet. Text som konst hade möjligen ett helt annat uppmärksamhetsvärde under konceptkonstens första decennier. Det beror på att ”text” inte förekom på samma sätt i offentligheten då som nu. Orden lös provocerande eftersom de bröt en konvention.
I dag är istället staden helt genomfluten av text och för den delen bilder. Många städer och tätorter har regelverk för hur mycket reklam som stadsrummet får innehålla. Det ska ses som ett försök att begränsa den tilltagande ”nedsmutsningen” med riktade meddelanden till oss som medborgare i form av samhällsinformation och som konsumenter i form av reklam. Vi är i dag så översköljda av reklam i olika former att vi knappt reagerar på dem längre. Därför höjs ständigt signalstyrkan. Har du tänkt på den automatiska volymhöjningen i tv när ett ordinarie program bryts för reklaminslag?
Som individer påverkas vi olika av olika budskap och det hänger ihop med vilka vi är som personer, hur vi mår, hur vår livssituation ser ut. Tänk bara på hur många bilar av samma märke som du själv just köpt som du plötsligt ser på vägarna. Vi är mycket mottagliga på ett både medvetet och omedvetet sätt. Just det arbetar Ulrika Sparre med.
Sprängkraften i hennes konst och många andra konceptkonstnärers ligger i ordval och formuleringar, där de placeras och hur de är visuellt utformade. Vi lägger märke till dem. Om du passerar ett torg och har huvudet fullt av ett problem eller något du oroar dig för, så aktiveras dessa verk på ett alldeles särskilt sätt. Det blir till en direkt uppmaning, fråga, eller beroende på hur texten är formulerad, till en inre dialog mellan dig själv och verket.
Om man normalt talar om estetiska värden hos ett konstverk och tänker på hur något är målat eller skulpterat, handlar det i konceptverket om att formge signalvärdet genom att antingen härma de budskap som genomkorsar samtiden, eller avvika från dem. Det är i skillnad eller igenkänning som styrkan regleras. Det är att spela med i reklamens värld men under förklädnad, eftersom konstnärer som Jenny Holzer var tidigt ute efter att väcka oss om samtidens invaggade självklarheter som konsumtion eller tillit mot myndigheter och politiker.
Jenny Holzers verk dök, när hon först slog igenom, upp överallt i New York med vita braskande blockbokstäver på röd bakgrund. De var så skickligt formulerade i anslag och ton att de skapade en osäkerhet kring verklighetsbilden. Effekten var som när en nyhetsuppläsare i tv säger fel och vi inser det med fördröjning, vana vid den allmänna tonens sövande saklighet som får oss att inte ifrågasätta sanningsvärdet. Ulrika Sparre har utvecklat sin egen väg med ett tilltal som sticker till.
Alla meddelanden i samtiden är kodade på något sätt med en avsändare och en eller många olika mottagare. Ulrika Sparre laddar fyra platser i Örebro under OpenArt. Besök dem och fundera på hur deras innehåll samverkar eller motverkar det rum där de sänder ut sitt innehåll. Vår mottaglighet och öppenhet är beroende av vår konventionella förväntan eller inte på de offentliga rum vi passerar igenom. En fråga eller ett påstående ställs – du besvarar den kanske.
Text: Stefan Nilson
Senast uppdaterad:
Publicerad:
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
Telefon: 019-21 10 00
Öppettider: Vardagar kl. 8–16.30
Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10
Öppettider: Vardagar kl. 10–16
E-post till servicecenter