Kristina Lindberg

I sitt konstnärskap tar Kristina Lindberg sig an samtidens ekologiska, ontologiska, och socioekonomiska frågor. Via skulpturer i b.la trä, sten och stål omprövar hon systematiskt vad material och form är eller hur det/ den uppstår och förändras. Det ofta tidskrävande arbetet med verken kan t.ex. liknas vid en iscensättning av geologiska eller biologiska processer. På detta sätt sonderar hon de komplexa sammanhangen mellan olika livsformer och kulturer.

”I samband med att jag utforskat skulptur som uttrycksmedel har jag kommit att se dess egenskaper genom olika vetenskapliga filter. Ett konceptuellt förhållningssätt till arbetet med en skulpturs yta, form, kropp, tyngd och volym öppnar upp för att se hur mediet kan spegla även större kroppars ombildningar.

Samhällskroppen med urbana och rurala traditioner lyder många gånger under samma fysikaliska lagar som urskogen, insjön eller berget. Utmaningen i mitt konstnärskap är att försöka hitta nya sätt att se och uppleva dessa långsamma och ofta osynliga processer. Jag har t.ex. intresserat mig mycket för övergångar mellan industri och informationssamhälle och hur det i sin tur har format de politiska och ”naturliga” landskapen. En frågeställning som ofta dyker upp i dessa sammanhang är; var gränsen mellan ”naturliga” och ”onaturliga” material går när energi och materia endast kan omvandlas -aldrig försvinna? Att mänskligt arbete (ur ett biogeokemiskt perspektiv) endast förändrar och byter plats på material öppnar på det sättet upp för existentiella reflektioner om mening.”