Rosenthaleffekten - Positiva förväntningar

Giraffer

Jag läser om så mycket spännande forskning som både befäster det jag redan vet, får mig att tänka nytt och ger mig den nödvändiga repetitionen av det jag ju egentligen redan vet men glömt bort i vardagen.

Att ha positiva förväntningar på eleverna är naturligtvis en sådan sak som jag både vet och har. Men efter att ha läst om Rosenthaleffekten (i Hougaards bok ”Praktisk vägledning i kommunikation” från 2008) inser jag vilken fruktansvärd kraft dessa förväntningar har och inspireras till att jobba ytterligare och mer målmedvetet med mina positiva förväntningar på eleverna.

Det Rosenthal har visat genom sina experiment är att förväntningar i stor utsträckning påverkar vårt beteende. Om vi har positiva förväntningar är sannolikheten större att det går bra. Positivt tänkande innebär att se nya möjligheter istället för att begränsa tänkandet.

I ett av Rosenthals mest omtalade experiment fick alla lärare på en stor skola höra talas om ett nytt test som kunde avgöra vilka elever som kunde tillgodogöra sig intensivundervisning. Alla elever fick göra testet och efter det fick lärarna reda på vilka elever i deras klasser som kunde klara det.

Flera lärare överraskades av att många av eleverna som fanns med på listan inte tidigare visat sig intresserad av varken skolarbetet eller haft någon särskild talang. Men Rosenthal hävdade att testet med stor säkerhet kunde urskilja vilka elever som kunde förväntas göra stora framsteg om lärarna bara ändrade inställning till dem. De sa till lärarna att det skulle visa sig att de hade rätt då de efter några månader skulle komma tillbaka för att se vilka effekter lärarnas insatser hade fått.

När de kom tillbaka efter några månader visade det sig mycket riktigt att de hade haft rätt. Alla de utpekade eleverna hade förbättrat sina prestationer och sina betyg. Lärarna var begeistrade och överraskade av resultatet och ville gärna arbeta mer målmedvetet med testet under kommande läsår.

Då avslöjade Rosenthal att testet inte handlade om några förutsägelser om kommande prestationsnivåer utan enbart om saker som inte hade med intelligens eller skolarbete att göra. Lärarna vill då veta hur forskarna bestämt vilka elever som kunde förbättra sina resultat och Rosenthal berättade att de valts ut slumpmässigt. Detta ledde till starka reaktioner från lärarnas sida. De kände sig manipulerade och Rosenthal gav dem rätt i detta, men faktum kvarstod. Genom att skapa positiva förväntningar på vissa elever hade han lyckats påverka lärarnas inställning till dessa elever, vilket fick till följd att förväntningarna infriades.

Utifrån detta påstod Rosenthal att en lärare kan utgöra det största hindret för en elevs lärande inom ett visst ämne. Den läraren måste vi sträva efter att inte bli.

Så nästa gång jag hör mig själv eller en kollega vara negativ i sin uppfattning av en elev kommer jag fråga:

Vad tror du att Rosenthal har att säga om ditt sätt att resonera?


/Ida Björklund, Adolfsbergsskolan 7-9

Senast uppdaterad:

Publicerad: