"Språket är verkligen A och O för våra elever" – Hagaskolan i framgångsrikt samarbete med skollogopeder

Visionen från Hagaskolans ledning är tydlig: Barnen ska lyckas och de måste få rätt förutsättningar för att kunna lyckas. Med ett elevunderlag där 95% har en annan etnisk bakgrund än svensk, är språket ofta en avgörande faktor för framgång. Därför har just språket varit – och fortsätter vara – skolans huvudfokus när det gäller utvecklingsarbete.

Skolan har under ett antal år systematiskt arbetat med SIOP (Sheltered Instruction Observation Protocol) som är en slags pedagogisk planering för att främja en språkutvecklande ämnesundervisning där språket är en viktig och bärande del i planeringen av undervisningen. Målet med SIOP:en är att den ska bidra med en tydlig lektionsstruktur, skapa trygghet och studiero samt måluppfyllelse för eleverna. Ett mål för Hagaskolan har också varit att främja likvärdighet genom att etablera strukturer som gäller i samtliga klassrum.

Alla elever på skolan, från förskoleklass till årskurs 6, har dessutom tillgång till en egen digital enhet (iPad/dator).

– Vi har sett tydliga positiva resultat av arbetet för våra elever. Men trots våra insatser, såg vi ett stort behov av att utveckla vårt språkutvecklande arbetssätt och hade fortsatt stor språklig sårbarhet hos våra elever. Vi såg också att det såg ganska olika ut i våra klassrum och behövde öka likvärdigheten. Vi behövde få in mer kompetens, ta ett ännu större grepp om frågan och utveckla vår användning av de digitala verktygen för att främja språket, säger Ferid De Basso, rektor på Hagaskolan.

Behövde få arbetet bättre förankrat i varje klassrum

Kontakt togs därför under 2021 med skollogopederna Helena Wilkås och Gustaf Classon på Lotsen som tillhör Kvalitetsavdelningen vid Förskole- och grundskoleförvaltningen.

Till en början handlade samarbetet mycket om språkstörning, läs- och skrivsvårigheter och hur assisterande teknik kan underlätta arbetet i klassrummen. Likvärdighet var ett nyckelord – hårdvara fanns men hur används denna på bästa sätt i klassrummen för att underlätta inlärningen för eleverna? För de yngre barnen fokuserade insatserna mycket på fonologisk medvetenhet och uttal, att hjälpa barnen att knäcka läskoden, helt enkelt.

– Arbetet var mycket uppskattat och när vi utvärderade såg vi ganska snabbt att vi ville gå vidare i samarbetet. 'Här kan vi ju inte stanna.' Vi såg fortsatt stor språklig sårbarhet och ville få arbetet ännu mer förankrat i varje klassrum, säger Helena Wilkås.

Ett nytt samarbetsdokument upprättades med ett bredare uppdrag och större långsiktighet för att få till en bättre process. Fokus låg på fördjupning inom språk och språklig sårbarhet i undervisning och lärande. En enkät genomfördes också med alla lärare för att få en bild av skolans nuläge.

– Språket är verkligen A och O för våra elever. Vi såg också att arbetet behöver få ta tid och vara långsiktigt och vi ska inte ha så många parallella processer och projekt igång samtidigt, utan behöver fokusera på språket, säger Ferid De Basso.

Fick prova olika modeller

De båda skollogopederna träffade lärarna vid Hagaskolan i olika workshops vid sju tillfällen med start hösten 2022. Denna gång deltog även skolans fritidspersonal.

Syftet var att bli ännu mer lektionsnära och skapa lektionsplaneringar där språket blev en central del. Mellan träffarna fick lärarna prova olika modeller för språkutvecklande arbetssätt och träffarna gick mer från undervisning och lärande till att förstärka innehåll.

- Första terminens samarbete (träffar och uppgifter) hade fokus på förutsättningar för lärande och undervisning med UDL (Universal Design for Learning) som ramverk. Andra terminens träffar och uppgifter hade fokus på samtalsstöd och delaktighet, berättar Helena.

– Det blev väldigt uppskattat bland lärarna. De fick prova och utvärdera och fick dessutom inspiration från varandra. Vi såg en stor nyfikenhet och ett genuint intresse av att prova och utveckla undervisningen, säger Gustaf.

Samarbetet med skollogopederna tog slut 2023 men arbetet har fortsatt på skolan. Resultaten från kartläggningsverktyget LegiLexi pekar på att det fortfarande finns betydande behov inom språkområdet. Men genom LegiLexi framgår det också tydligare vad eleverna behöver arbeta med.

– Vi är inne i en process just nu där fokus är likvärdighet på skolan och hur vi undervisar i varje klassrum. Vi har tidigare skapat en gemensam lektionsstruktur med till exempel startuppgifter och upplägg av lektionen. Nu vill vi jobba fram en modell där lärarna tillsammans planerar upp undervisningen, berättar Ferid.

Arbetsnamn: "Hagamodellen"

Modellen har arbetsnamnet Hagamodellen och har SIOP och skolans årshjul som grund. I varje ämne från F till 6 samplaneras undervisningen. En röd tråd skapas mellan årskurser och innehållet blir förutsägbart och likvärdighet skapas mellan klassrummen. Här är till exempel visuella stöd, assisterande teknik och modeller för språkutvecklande arbetssätt viktiga delar.

– Mycket av verktygen och modellerna vi jobbat med finns med i lektionsplaneringarna och responsen vi fått är att de verkligen används. Pedagogerna ska ha samma verktyg i sin verktygslåda så att de kan möta alla eleverna i klassrummet, säger Helena Wilkås.

– Vårt mål är samma bilder, samma förklaringar, samma symboler oavsett årskurs och stadie. Lärarna kan också i ämnesgrupperna gå in mer på metodiken och hur något förklaras i ämnet och där blir det språkutvecklande arbetet viktiga delar, säger Ferid.

En skollogoped har också anställts på Hagaskolan och en språkplan kopplat till arbetet med Hagamodellen håller på att utarbetas. En del i detta är arbetet med begrepp som ska ske på ett mer likvärdigt sätt.

– Lotta Weman (skollogoped) och vår speciallärare Linda Bergström har byggt vidare på Kvalitetsavdelningens arbete och har 'modellat' mycket ute bland lärarna i verksamheten, berättar biträdande rektor Karin Sagebro.

– Lotta och Linda hakade i det vi presenterat och jobbat med och har även repeterat mycket med lärarna, för att skapa en långsiktig process, säger Helena Wilkås.

Varför har samarbetet varit framgångsrikt?

– En stor framgångsfaktor med arbetet har varit att ledningen har varit så närvarande och delaktiga i arbetet. De har varit engagerade och verkligen gett tid och prioriterat arbetet. De har också höga förväntningar på eleverna och sina pedagoger, vilket har varit väldigt positivt, menar Helena.

– Skolan har också gått in i arbetet med en tydlig målsättning. De har haft en tydlig bild över vad eleverna behöver och har 'förjobbat' bra vilket underlättat processen mycket. Skolan har en tydlig röd tråd i arbetet med språk vilket har underlättat samarbetet men också arbetet efteråt, säger Gustaf.

Vilka resultat av samarbetet kan man se på skolan?

Skolan ser tydliga resultat av samarbetet, till exempel att lärarna i högre grad ritpratar med eleverna, använder ordskattningen, (en version av samtalsmatta på klassnivå där eleverna får gradera sin kunskap om olika ord och begrepp), använder visuella stöd och jobbar mer med ord och begrepp. Skolans rektorer märker också att lärarnas lektionsplaneringar är mycket bredare och att man tänker in språklig sårbarhet mer. Det kollektiva samarbetet har också stärkts genom att man tillsammans jobbar fram lösningar på hur man ska nå eleverna på bästa sätt.

– Arbetet går verkligen på högvarv bland våra pedagoger och de jobbar hårt tillsammans. Pedagogerna, tillsammans med elevhälsan, bär verkligen det här arbetet, avslutar Ferid och Karin.

Redan samma eftermiddag stundar en gemensam workshop med all personal på skolan kring Hagamodellen.

Pedagog Örebro önskar lycka till med det fortsatta utvecklingsarbetet!

/Mikael Kindgren och Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro