Engelbrektslyftet - ett kollegalyft som stärker lärmiljön

Vi träffar några av de engagerade förstelärarna, kvalitetsutvecklarna och rektorerna, som under en tid jobbat med projektet Engelbrektslyftet. Syftet är:

• Få till kollegiala samtal om det som sker i klassrummet
• Gemensamt förhållningssätt till lektionsstruktur, innehåll och upplägg
• Framgångsrikare undervisning tillsammans (både med kollegor och elever)
• Reflektion och systematik i utvärdering av undervisningen
• Ett gemensamt bemötande och förhållningssätt.

Skolan inledde arbetet våren 2018 med en kartläggning som innefattade lärares behov och elevers samt vårdnadshavares synpunkter när det gäller lärmiljön på skolan. Utifrån den sattes sedan organisation där förstelärarnas roll blev viktig och tydliggjord. Att få in systematik i utvecklingsarbetet blev också centralt för att det skulle finnas en tydlig struktur.

Två kvalitetsutvecklare knöts till arbetet

De sju förstelärarna på skolan blev lärledare i olika tvärgrupper. En processgrupp tillsattes också och där knöts två kvalitetsutvecklare till arbetet: Marie Lewicki och Madelene Forsmark. Deras uppgift blev att vara bollplank för gruppen en gång i veckan.

- Skolan har behov som vi stöttar, vi lyssnar in och ger förslag men går inte in och styr i processen, berättar Madelene Forsmark.

Just kvalitetsutvecklarnas arbete har uppskattats mycket. Det tillsammans med tidigare erfarenheter och forskning har gjort arbetet mer framgångsrikt.

- Det gör verkligen att man lyft blicken och fått flera olika infallsvinklar på vårt arbete, berättar Sandra Eriksson som är en av förstelärarna på skolan.

- De framgångsfaktorer vi ser är tid för reflektion, att lärarna få planera ihop, att skolledningen är med och att det finns extern handledning. Allt detta har vi tagit hänsyn till och vävt in i projektet, berättar biträdande rektor Emma Gabrielsson.

Även förstelärarna uppskattar projektet där de fått tydliga roller:

- Våra träffar blir verkligen strukturerad reflektion där vi samlas och pratar. Reflektionstiden vi får har blivit ett andningshål och ger mig väldigt mycket. säger Jenny Sörling, förstelärare.

Fokuserat mycket på starten av lektionen

Skolan har använt Skolverkets moduler för att få beprövade modeller i utvecklingsarbetet. Varje modul jobbas med i tre veckor och arbetet leds av förstelärarna. Det skolan fokuserat mycket på är starten av lektionen och då framför allt bemötandet och startuppgiften.

Det ska finnas ett gemensamt förhållningssätt på skolan och ett öppet klimat där framgångsfaktorer delas. Nästa steg är nu att se på hela lektionen eller lärandelektionen som skolan kallar det. Skolan utgår från en modell av en lektion där en gemensam struktur ska arbetas fram.

- Viktigt i detta blir våra fortsatta observationer av varandra, berättar Edvin Svensson, förstelärare.

- Ett exempel är de övergångar som sker många gånger under en lektion - hur kan vi skapa ett gemensam struktur över skolan för att kunna hantera dessa övergångar som blir, säger Emma Gabrielsson.

Just det kollegiala är centralt i projektet som bygger mycket på samarbete.

- Det är en stor utmaning för lärare att vara ensamma i klassrummet idag, vi måste hjälpas åt som ett kollegium både med planering och undervisning. Målet är att hitta systematiskt lösningar för att kunna jobba tillsammans, säger Edvin Svensson som också tror att just det kollegiala arbetet kommer bli en stor konkurrensfördel jämfört med andra skolor i framtiden.

Engelbrektslyftet är bara i startgroparna hittills, i förlängningen ska den här typen av process ingå som en naturlig del i skolans utvecklingsarbete. Tanken är att utvecklingsarbetet ska ge tydliga resultat och täta utvärderingar är en viktig del i detta arbete.

-Hittills är utvärderingarna mycket positiva. Vi har ju så mycket att ge varandra, avslutar Emma Gabrielsson.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro