Bokblogg: Elevhälsa med kartläggning som verktyg av Jenny Karlsson och Anna Morell

Boken vänder sig till elevhälsoteam, pedagoger och skolledare och är en i raden av verktyg som vill visa på ett systematiskt arbetssätt för en tillgänglig lärmiljö. I förordet uttrycker författarna en förhoppning om att skolor ska inspireras att testa det de kallar sitt utbildningskoncept. Målet är, enligt dem, att skapa en funktionskompetent skola.

Verktyget presenteras som ett konkret sätt för hela elevhälsoteamet på en skola att arbeta främjande. Författarnas erfarenhet är att samarbetet mellan elevhälsoteam och pedagoger ofta fallerar för att länken mellan klassrum och elevhälsa är otydlig. Verktyget kan möjliggöra en utveckling mot ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt på en hel skola.

Man ser elevhälsoteamet som den perfekta drivande gruppen i både implementering och i det fortsatta arbetet över en period på flera år. Tanken är att skolan ska göra kartläggningar både på grupp- och individnivå. För individnivån används checklistor från materialet Skolkompassen, som är tänkta att komplettera mer kunskapsbaserade kartläggningar. Processen och strukturen för arbetet beskrivs tydligt i boken.

Boken väcker tankar kring kartläggning

Flera tankar väcks hos mig under läsningen. Den första handlar om elevernas delaktighet. Författarna skriver att det alltid är viktigt att ta reda på vad eleverna tycker men det byggs inte in i strukturen för arbetet. Eftersom elevens röst är en viktig del i kartläggningsarbete utgör det en brist i verktyget. En annan fundering handlar om arbete med checklistor (som jag generellt inte riktigt är en vän av). Hur omfattande material man än har tillgång till så finns det frågor som inte tagits med och vad gör man med de nya frågor som väcks? Det är det ena, det andra handlar om hur man tolkar frågor och svar, hur man använder sammanställningar med elevers svårigheter till analys och konstruktiva insatser. Här tycker jag att det är viktigt med ett samarbete mellan pedagoger och elevhälsa, något också författarna trycker på i boken.

Ytterligare en fundering rör hela elevhälsoteamets möjligheter och förutsättningar att vara en del i ett stort utvecklingsarbete. Som det ser ut på många skolor är det en utmaning rent organisatoriskt, flera av kompetenserna har till exempel sin tjänst delad på flera skolor och det kan ofta bli organisationsförändringar och personalbyten som skapar extra utmaningar och kräver tydliga prioriteringar både från skolledning och varje profession. Det handlar också om att ge teamet möjlighet att i god tid tillsammans sätta sig in i verktyget för att man ska få samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i elevhälsoteamet. Arbetet börjar ganska långt innan det är dags att implementera verktyget på resten av skolan.

Utmaning att hålla i arbetet över tid

Att skapa goda förutsättningar för utvecklingsarbete och en plan för att hålla ut i det arbetet i flera år är alltid en utmaning för skolor. Författarna duckar inte för att ta upp saker som kan skapa hinder och bjuder på exempel från sin praktik på sätt att använda kartläggningsverktyget.

/Marianna Moqvist-Kakko, Specialpedagog Centralt skolstöd

Senast uppdaterad:

Publicerad: