Varför uppmärksammas inte förskolans betydelse för språkutvecklingen mer?

I förra inlägget problematiserade jag vårt kompensatoriska uppdrag kopplat till det svenska språket för de barn med utländsk härkomst och som växer upp i segregerade områden. Med utländsk härkomst menar jag både de barn som invandrat till Sverige och de barn som är födda i Sverige men har utlandsfödda vårdnadshavare. Samtidigt upphör jag inte förvånas över att förskolans betydelse för språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen inte uppmärksammas mer. Mitt hopp tändes i början av september, men släcktes lika fort, när jag läste pressmeddelandet från regeringen som handlar om uppföljning av elevers tidiga språkutveckling.

Pressmeddelandet börjar enligt följande:

Att barn och elever utvecklar goda kunskaper i svenska är grundläggande både för att lyckas i skolan och för en lyckad integration. Genom att följa upp elevers språk- och kunskapsutveckling kan de som behöver få hjälp och stöd i ett tidigt skede.

Förskolan nämns inte ens trots att forskning visar att barn med rätt förutsättningar och sedvanlig språkutveckling har ett utvecklat språk redan vid sex års ålder, både utifrån ett grammatiskt och uttalsperspektiv. Frågan är då varför kartläggningen av barnens språk först ska ske i grundskolan.

Likvärdiga förutsättningar behövs

En orsak kan förstås vara att förskolans utbildning inte belastas med uppnåendemål samt att den är frivillig. Detta gynnar inte barn i utanförskapsområden där inskrivna barn i förskolan tenderar att vara lägre jämfört med Sverige som snitt. Därtill kan tilläggas att många barn har korta dagar och sporadisk närvaro. Ska barnen ha likvärdiga förutsättningar att klara skolan kanske vi behöver göra grundläggande förändringar redan i förskolan så villkoren för Sveriges barn jämnas ut.

För att återgå till FoU-programmet Språkutvecklande förskola så har filmningen av vår utvalda undervisningssituation börjat. Vi har initialt valt att fokusera på läsningen. Utöver filmningen ska vi föra statistik i en loggbok för att säkerställa att alla närvarande barn blir lästa för varje dag. Mer om detta i nästa blogginlägg men en reflektion kan jag kosta på mig. Det är tur att det är innehållet som ska analyseras och inte utförandet.

/Helena Fintling

Vill ni läsa mer om språkutveckling så kan jag varmt rekommendera följande två böcker:

  • Nettelbladt & Salameh (2007) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Studentlitteratur
  • Salameh & Nettelbladt (2018) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Flerspråkighet – utveckling och svårigheter. Studentlitteratur

Läs hela pressmeddelandet här: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/09/battre-uppfoljning-av-elevers-tidiga-sprakutveckling/

Senast uppdaterad:

Publicerad: