Utbildning samt hälso- och sjukvård

Skola och förskola

Framtida behov i skolan

Från år 2015 till år 2040 beräknas antalet förskolebarn öka med cirka 2 500, antalet grundskoleelever i F–6 respektive 7–9 med cirka 4 300 respektive 2 200, samt antalet gymnasieelever med cirka 2 300. Det fria skolvalet tillsammans med etablering av fristående skolor påverkar elevunderlaget för varje skola. Cirka tre av fyra elever väljer i dag den grundskola som ligger närmast hemmet. Beskrivningarna och ställningstagandena nedan omfattar både skolor i kommunal som privat regi.

Strukturbildande för staden

Skolors placering är strukturbildande för en stad. Skolan är viktig för familjers vardagsliv, en viktig arena för integration och del i skapandet av en lokal identitet för en tätort eller stadsdel. Barn som har möjlighet att gå på en förskola eller skola nära sitt hem får en god förankring i sitt närområde. Skollokalerna och tillhörande idrottshallar används för föreningsliv och möten, liksom skolgården för lek och spontanidrott utanför skoltid, vilket bidrar till att skolan fungerar som en lokal mötesplats. En skola och förskola bidrar också till det flöde av människor som kan ge möjlighet till kommersiell service i tätorten eller stadsdelen.

Skolan och förskolans utemiljöer

Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Barns hälsa, lärande och utveckling påverkas då positivt. Bra utemiljöer är tillräckligt stora för att slitaget på vegetationen inte ska bli för stort och för att ge utrymme för en variation av aktiviteter. Viktiga grundförutsättningar är en varierad topografi som stimulerar till rörelse, och rikligt med vegetation i form av träd och buskar. Vegetationen ger skugga, ger platser för lugn och återhämtning och är viktig för utforskande aktiviteter och lärande. Den ger också tillgång till lösa material som vatten, sand, löv och stenar, som är mycket viktiga i barns fantasi och skapande lekar. För många barn är uteleken på skolan och förskolan ofta den enda tid de är utomhus på hela dagen. Därför är utomhusmiljöerna vid skolor och förskolor mycket viktiga.

Trafik

Ju större skola desto större trafikmängd. En stor skola eller förskola får generellt sett också ett större geografiskt upptagningsområde än en liten skola, vilket bidrar till längre resor. Ju längre en resa är desto fler väljer bilen framför de hållbara transportslagen gång- cykel- och kollektivtrafik. Ju mer trafik desto svårare är det att ordna en säker trafikmiljö kring skolan. Det är hälsofrämjande för barnen att gå eller cykla till skolan själva, och det bidrar till att utveckla barnens självständighet. För att fler barn ska tillåtas ta sig självständigt till skolan behöver det finnas säkra gång- och cykelvägar till skolorna och möjlighet för barnen att säkert och tryggt kunna ta sig till kollektivtrafikens hållplatser.

Av alla dessa skäl behöver kommunen noga överväga skolors lokalisering.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Det bör finnas förskola i alla tätorter och stadsdelar. Kommunen ska sträva efter att barnen har en förskola på gång- och cykelavstånd från hemmet, med goda möjligheter för föräldrar att lämna och hämta sina barn på ett hållbart och trafiksäkert sätt.
• Det bör finnas skola för yngre grundskoleelever (F–6 eller F–3) i alla tätorter och stadsdelar. Kommunen ska sträva efter att barnen har en skola på gång- och cykelavstånd från hemmet, med goda möjligheter för dem att ta sig mellan hemmet och skolan på egen hand på ett trafiksäkert sätt.
• Skolor för äldre grundskoleelever (7–9) lokaliseras med fördel relativt centralt i staden eller på strategiska platser där skolans elever kommer från flera olika orter eller stadsdelar och har olika socioekonomisk bakgrund. Det ska finnas god tillgänglighet till skolorna med cykel och kollektivtrafik, så att eleverna kan ta sig till skolan på egen hand på ett trafiksäkert sätt.
• Gymnasieskolor bör lokaliseras centralt i staden där det är god tillgänglighet med cykel och kollektivtrafik, så att eleverna kan ta sig till skolan på egen hand.
• Kommunen ska sträva efter att ha vuxenutbildningen samlad i ett läge med god tillgänglighet med cykel och kollektivtrafik.
• Det är bra om bostadsbyggandet sprids ut i staden och kommunens tätorter, för att undvika tillfälliga stora elevkullar i en viss del av staden och för att stärka upp skolor i mindre tätorter.
• Skolor i mindre tätorter ska värnas så långt som det är ekonomiskt och pedagogiskt möjligt, eftersom de är mycket viktiga för tätorterna och en levande landsbygd.
• I den fysiska planeringen ska kommunen ta hänsyn till eventuella framtida utbyggnadsbehov för befintliga och nya skolor och förskolor, och undanta den marken från annan exploatering.
• Vid planering av nya stadsdelar ska ytor alltid avsättas för förskolor och vid behov grundskola (F–6 eller F-3).
• För att skapa mötesplatser, minska skadegörelse och kunna samnyttja parkering är det önskvärt att skolor i stadsdelar och i mindre tätorter lokaliseras nära andra besöksintensiva verksamheter som kultur- och fritidscenter och idrottsanläggningar.
• För att samhällets resurser ska nyttjas så effektivt som möjligt är det nödvändigt att skapa förutsättningar för samnyttjande av lokaler, till exempel idrottshallar eller samlingslokaler, och det civila samhällets behov ska tas i beaktande i planeringen.
• För flexibel användning över tid utifrån variationer i årskullarna och för möjlighet att samnyttja lokaler är det en fördel om förskola och skola är lokaliserade nära varandra, om detta inte gör att det blir så många elever på samma plats att trafikproblem uppstår.
• Kommunen ska behålla förskole- och skolfastigheter i Örebro tätort och i de kommunala kärnorna i kommunal ägo för framtida handlingsfrihet. Detta gäller särskilt centrala fastigheter. Även centralt belägna privatägda förskole- och skolfastigheter ska långsiktigt bevaras för skoländamål.
• Vid nyetablering av förskoleverksamhet är det viktigt med tillräckligt stor gård av god kvalitet för utevistelse. Friytan bör vara minst 30 kvadratmeter per barn men helst 40 kvadratmeter per barn där det är möjligt. Förskolor kan inrymmas på bottenvåningen av flervåningshus.
• Vid nyetablering av skolverksamhet för yngre grundskoleelever (F–6) är det viktigt med tillräckligt stor gård av god kvalitet för utevistelse. Friytan bör vara 30 kvadratmeter per barn. Skolbyggnaden kan vara i flera plan för att spara markyta.
• Vid nyetablering av skolverksamhet för äldre grundskoleelever (7–9) och gymnasieelever är det viktigt med friyta av god kvalitet för utevistelse. Friytan bör vara 20 kvadratmeter per elev i årskurs 7–9. Skolbyggnaden bör vara i flera plan för att spara markyta.
• Storleken på gården kan om det är nödvändigt delvis kompenseras av god och trafiksäker tillgänglighet till annat intilliggande grönområde. Detta kan bli nödvändigt exempelvis vid expansion av en befintlig förskola eller skola, eller i vissa fall vid nyetablering, i stadsdelar som förtätas med fler bostäder och där mer mark för skola eller förskola inte finns att tillgå. Den kvarvarande friytan ska också utvecklas för att kunna vara en fullgod utemiljö för fler barn.
• Örebro kommun ska ta fram riktlinjer för friyta, som ska klargöra vår tillämpning av Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.
• Eftersom barn är särskilt känsliga för buller är det viktigt att både inomhus- och utomhusmiljöerna på förskolor och skolor är skyddade från buller.

Under 2018 tar kommunen fram ett funktionsprogram för utformning av skolor och förskolor, inklusive utemiljöer.

Örebro universitet och universitetsanknuten verksamhet

Örebro universitet har år 2016 cirka 1 300 anställda och cirka 17 000 studenter fördelade på 80 olika utbildningsprogram, både på grundnivå och avancerad nivå samt cirka 600 fristående kurser. Forskningen inom Örebro universitet bedrivs i 36 ämnen inom områdena medicin och hälsa, humaniora och socialvetenskap, lärarutbildning samt ekonomi, natur- och teknikvetenskap. Universitetet sysselsätter cirka 400 doktorander och har hög internationell ranking. Universitetet har både nationella och internationella samarbeten och samverkar med näringslivet, Region Örebro län, kommuner och andra organisationer. Verksamheterna är geografiskt spridda från Campus Örebro till Campus Universitetssjukhuset, Grythyttan samt Karlskoga.

En fortsatt utveckling av Örebro universitet är en viktig faktor för hela regionens utveckling. Universitetet har stor betydelse när det gäller föryngring och tillskott av högutbildad arbetskraft till arbetsmarknaden. Studenter från Universitetet ger oss också en möjlighet att öka befolkningen i vår region.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Kommunen ska i den fysiska planeringen ta stor hänsyn till Universitetets expansionsbehov, både avseende kärnverksamheten, önskemål om student- och forskarbostäder och rumsliga behov hos verksamheter som är nära kopplade till Universitetets verksamhet, där den fysiska närheten mellan dem är av betydelse.
• Rudbecksgatan och Universitetsallén ska gestaltas på ett stadsmässigt vis så att Universitetet och Campus USÖ inte upplevs avskilda från stadskärnan och varandra.
• För att öka Universitetets integration med staden är det önskvärt att bostäder lämpliga för studenter skapas i olika delar av staden.

Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ)

Sjukhuset i Örebro utgör ett av landets sju universitetssjukhus och är arbetsplats för cirka 3 500 personer, vilket gör det till en av länets största arbetsplatser. Här finns avancerad och högspecialiserad sjukvård, forskning och läkarutbildning som bedrivs i ett nära samarbete med Örebro universitet, och ett campus finns lokaliserat på sjukhusområdet. Ett omfattande samarbete finns med Region Värmland. Sjukhusets utvecklings- och expansionsmöjligheter genom rumslig utvidgning säkerställs främst inom ramen för arbetet med CV-områdets omdaning.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• På sikt behövs delar av CV-området för att säkra en långsiktig utbyggnad och utveckling av USÖ.
• Möjligheter ska lämnas för en expansion inom nuvarande sjukhusområde för utbildning och universitetsverksamhet med anknytning till USÖ, kanske genom att bygga på höjden.
• Skyddade, varierande omgivningar och promenadstråk runt USÖ är viktiga för rehabiliterande promenader.

Närsjukvård

I framtiden kommer närsjukvård att i högre utsträckning än i dag erbjudas i nära samspel med sjukhus och kommunala insatser men också, oavsett var patienten befinner sig, via olika tekniska lösningar. På så sätt kan vården uppfattas ännu närmre trots geografiskt avstånd vilket kan påverka behovet av nya vårdcentraler/enheter för närsjukvård.

Strukturbildande för staden

Placeringen av vårdcentraler, liksom annan besöksintensiv hälso- och sjukvård är strukturbildande för en stad, eftersom de bidrar till flöden av människor. Vissa av vårdens mottagningar behöver vara lokaliserade nära befolkningen i stadsdelscentrum och i de mindre tätorterna, medan andra mottagningar med specialinriktad vård inte kräver samma geografiska närhet till bostadsområdena, utan snarare kan behöva lokaliseras tillsammans med annan understödjande vård i strategiska lägen i staden. Det är viktigt att vårdcentraler och annan hälso- och sjukvård placeras med god tillgång till kollektivtrafik så att alla kommunens medborgare har möjlighet att lätt uppsöka vården.

Framtida behov

En vårdcentral servar idag ca 10 000–12 000 listade patienter. Med en befolkningstillväxt på cirka 50 000 personer de närmsta tjugofem åren innebär det ett behov motsvarande 4–5 ytterligare vårdcentraler i kommunen. Utifrån den förväntade befolkningsförändringen fram till 2040 förväntas en påtaglig tillväxt i den befolkningsgrupp som har störst vårdbehov, nämligen den allra äldsta befolkningen över 80 år. Det innebär att vårdbehovet kan komma att öka ytterligare vilket kräver beredskap för utökad närsjukvård.

STÄLLNINGSTAGANDE

• Vårdcentraler/enheter för närsjukvård lokaliseras med fördel i kommunala eller lokala kärnor. Det innebär placeringar i bostadsnära lägen, i närheten av annan samhällsservice och med god tillgänglighet för gång, cykel- och kollektivtrafik.
• I den fysiska planeringen ska kommunen ta hänsyn till eventuella framtida utbyggnadsbehov för befintliga och nya anläggningar för sjuk- och hälsovård, och undanta den marken från annan exploatering.
  
• För att samhällets resurser ska nyttjas så effektivt som möjligt är det nödvändigt att skapa förutsättningar för samnyttjande av lokaler inom vård- och omsorg, men även understödjande verksamheter.