Näringsliv

Näringslivets behov och strategier för dess utveckling

Med näringsliv avses i översiktsplanen allt från kontor, handel, service, centrumanläggning, hotell och besöksnäring till bilservice, industri och lager, som kan vara i behov av verksamhetsmark.

Örebros geografiska läge, arbetsmarknad och infrastruktur samt näringslivets utveckling beskrivs mer i kapitlet Utgångspunkter.

Planberedskapen för verksamheter är mycket viktig för att kunna erbjuda nya arbetstillfällen för vår växande befolkning.

Efterfrågan på verksamhetsmark har varit hög de senaste fem åren. Lokaler för kontor och service kan oftast integreras med bostäder i traditionell stadsbebyggelse. Men det behövs också särskilda områden för företag som på grund av exempelvis ytbehov, påverkan på omgivningen och olycksrisker, måste förläggas avskilt från övrig bebyggelse. Genom förfrågningar om etablering som ställs till kommunen märks ett varierat storleksbehov, allt från mindre verksamhetstomter för hantverksföretag, snabbmatsaktörer och drivmedelsstationer, till stora ytor för handel eller lageretableringar på upp till 200 000 kvadratmeter.

Inom lager och logistik kan vi förvänta oss en fortsatt hög efterfrågan på stora tomter i Örebroregionen. Samtidigt är det viktigt att hushålla med den mark vi har. Att samordna och yteffektivisera nya etableringar är viktigt, oavsett om de ligger bostadsnära eller i renodlade verksamhetsområden. En god samverkan med regionens kommuner i etableringsfrågor är viktig för att vi ska lyckas attrahera så många etableringar som möjligt inom regionen.

Trenden är att vi går mot färre och större lokala arbetsmarknadsregioner. Att göra regionen än mer pendlingsvänlig är därför en viktig utvecklingsfråga.

Två arbetssektorer som ökar i takt med befolkningen är vård och omsorg samt utbildningssektorn. Dessa områden behandlas separat under kapitlet Utbildning och sjukvård.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Kommunen ska erbjuda ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter för olika näringslivsbehov.
• Kommunen ska möjliggöra för näringslivets expansion genom att säkerställa tillgången på detaljplanerad mark för verksamhetsändamål.
• Funktionsblandning ska eftersträvas.
• Kunskapsintensiva verksamheter ska primärt lokaliseras centralt i staden med god tillgänglighet till kollektivtrafik.
• Företag med ett lokalt serviceområde och mindre ytbehov ska förläggas i ett läge så att miljöpåverkan från transporter minimeras.
• Örebro kommun prioriterar utveckling av city och Marieberg som större handelsområden.
• I Örebro ska ytkrävande verksamheter lokaliseras längre ut i staden med närhet till viktig transportinfrastruktur.

Funktionsblandning bra för tryggheten och miljön

Örebro är i dag en delvis funktionsuppdelad stad. Många stadsdelar består helt av bostäder, till exempel Brickebacken och Nya Hjärsta, medan andra uteslutande består av verksamheter, som Bista och Holmen. Den funktionsuppdelade staden innebär att bostadsstadsdelar är tömda på befolkning under dagtid och att verksamhetsområdena är tomma efter arbetstidens slut.

Med funktionsblandning menas att arbetsplatser, bostäder och fritidsutbud finns i anslutning till varandra, istället för i renodlade områden. Behovet av transporter minskar totalt sett i en funktionsblandad stad. Det blir också liv och rörelse i stadsdelen under en längre tid av dygnet, vilket gör att den känns tryggare och trevligare.

Vissa typer av arbetsplatser är enkla att integrera med bostäder, exempelvis kontor, kaféer och butiker, medan andra kräver mer eftertanke. Verksamheter kan vara störande, medföra mycket trafik eller gestaltningsmässigt vara svåra att anpassa till boendemiljön. Samtidigt kan verksamheter längs med vägar fungera som bullerskydd för bakomliggande bostadsbebyggelse.

De områden som i kartan är utpekade som blandstad kan antingen innebära nya stadsdelar som ska innehålla både bostäder och olika slags verksamheter, eller vara områden som idag endast är verksamhetsområde men som gradvis kan omvandlas med mer stadsliknande bebyggelse.

Läs mer om funktionsblandning i kommunens styrdokument för arkitektur och byggande. 

STÄLLNINSTAGANDEN

• Olika slags arbetsplatser och verksamheter som inte är störande, inte medför störande trafik och där byggnaderna gestaltningsmässigt kan anpassas till omgivande bebyggelse, bör finnas i och i direkt anslutning till bostadskvarter.
• I anslutning till större gator kan verksamheters byggnader fungera som bullerskydd för intilliggande bostäder.
• Där förutsättningar finns planeras med fördel för mindre kontor, service och handel i bottenvåningar på flerbostadshus.
• Bostadsnära icke-störande verksamhetsområden bevaras eftersom de möjliggör en funktionsblandning på stadsdelsnivå.

Verksamhetsområden

Verksamhetsområden är avsedda för etableringar som på grund av störningar, stora ytbehov eller att de medför störande trafik, är olämpliga att lokalisera i direkt anslutning till bostäder. Örebro fungerar som en regional motor för etableringar och är oftast mottagare av förfrågningar för ytkrävande verksamhetsetableringar. Målet är att etableringen ska hitta en väl avvägd placering inom regionen. Därför förs dialog med våra grannkommuner för att kunna erbjuda lämplig lokalisering.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Företag ska lokaliseras på ett sätt som minimerar behovet av transporter av material och människor.
• Kommunen ska sträva efter att skapa olika karaktärer på verksamhetsområden för att möta olika typer av näringslivsbehov.
• Även vid verksamhetsetablering gäller kommunens hållbarhetsstrategi att hushålla med marken. Vid etablering av nya verksamheter ska tomterna inte göras större än vad verksamheten kräver.
• Vid verksamhetsetableringar som kräver större markyta än 100 000 kvadratmeter ska en politisk bedömning göras i varje enskilt fall för att väga hushållandet av mark mot antal arbetstillfällen.
• Verksamheter byggs med fördel som bullerskydd för intilliggande bostadsbebyggelse, exempelvis längs gator och järnvägar.
• För att ge möjlighet till godstransporter med järnväg till större verksamhetsområden är det viktigt att bevara och, där så är möjligt, skapa spårreservat för framtida möjlig spåranslutning för godstransporter.
• I Törsjö verksamhetsområde ska företag längsmed järnvägen ha möjlighet till järnvägsanslutning både väster och öster om järnvägen. Dessa delar ska användas av verksamheter som behöver godstransporter på järnväg.
• Verksamheter med stort ytkrävande behov ska i första hand lokaliseras till området i anslutning till korsningen E18/E20 och västerut längs E18 mot Örebro flygplats.
• Miljöfarlig eller störande verksamhet ska i första hand lokaliseras till verksamhetsområdet vid Atle.
• Vid utveckling, förtätning och omvandling av centralt belägna industriområden ska hänsyn tas till att det även behövs plats för kreativa näringar samt mindre verksamheter som har ett lokalt serviceområde, i enlighet med första punkten.

Handel och annan kommersiell service

Handeln är viktig för kommunens utveckling och attraktivitet. Den ger invånarna ett bra utbud av varor och tjänster som förstärker kommunens dragningskraft och innebär många arbetstillfällen. Handelsstrukturen påverkar samhället och kommunen på flera sätt, exempelvis genom trafikflöden och de behov som invånarna har för att deras vardagsliv ska fungera.

Även regionalt har Örebro en stor dragningskraft. I takt med att befolkningen söker sig till de större städerna för att arbeta, studera, leva och ta del av städernas andra fördelar, går detaljhandeln igenom en geografisk strukturomvandling. Handeln växer kraftigt och koncentreras till den större staden. I och med det skapas nya res- och handelsvanor när befolkningen från hela regionen vill ta del av den större stadens utbud.

Eftersom handeln påverkar kommunens planläggning, trafik och sociala aspekter, finns det särskilda skäl för kommunen att ha olika ställningstaganden för olika typer av handel. Ställningstagandena i detta kapitel gäller olika typer av detaljhandel och alla slags köp och försäljning av varor och tjänster till allmänheten. Partihandel däremot räknas inte som handel utan som lagerverksamhet, se avsnittet om verksamhetsområden.

ÖVERGRIPANDE STÄLLNINGSTAGANDEN FÖR HANDEL

• Örebro kommun prioriterar utveckling av city och Marieberg som större handelsområden.
• En utveckling av handeln i city eftersträvas, liksom en mångfald i utbudet. Inriktningen är shopping, nöjen, service och upplevelser. Handeln i Örebro centrum ska koncentreras till citykärnan för att uppnå kommersiell täthet. Norrcitys och södercitys olika karaktärer bör förstärkas.
• Nya etableringar inom sällanköpshandeln (handel med icke skrymmande varor) koncentreras till city, Mariebergs och Boglundsängens handelsområde.
• Kommunen är positiv till nybyggnation och utveckling av bostadsnära stadsdelscentrum.
• Dagligvaruhandel ska finnas på nära avstånd till bostäder.
• Dagligvaruhandeln i nya och befintliga stadsdelar och stadsdelscentrum bör förstärkas genom etableringar av kompletterande mindre enheter av handel och service.
• Utlämningsställen för internet-handelns varor bör lokaliseras i de i kartan utpekade kärnorna.
• Kommunen är generellt positiv till kluster av handel med en branschvis sortering.
• Kommunen uppmuntrar till funktionsblandning av handel, service, bostäder och kontor för att skapa trygga och trivsamma stadsdelar med liv och rörelse dygnet runt.
• Tillsammans med fastighetsägare och näringsidkare ska kommunen verka för att skapa offentliga platser i anslutning till handelsytor, och verka för att fastighetsägarna uppför handelsbyggnader och omgivande miljöer med hög arkitektonisk kvalitet.
• Vid befintliga och nya handelsplatser är tillgängligheten med gång-, cykel- och kollektivtrafik mycket angelägen. Det innebär att oskyddade trafikanter ska kunna nå entrépunkter på ett trafiksäkert, tryggt, bekvämt, tillgängligt och attraktivt sätt.
• Vid handelsetablering över 3 000 kvadratmeter ska konsekvensutredning göras med hänsyn till trafikflöden samt sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter för tätorten och regionen.

Dagligvaruhandel

Med dagligvaruhandel avses handel med varor som fyller konsumentens dagliga behov av livsmedel och specialvaror som kemtekniska produkter, tidningar, tobak och sjukvårdsartiklar.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Dagligvaruhandeln ska ses som en lokal marknad i stadsdelscentrum, mindre tätorter och city, utifrån ambitionen att den ska vara utspridd i hela kommunen.
• Kommunen ska arbeta aktivt för att dagligvaruhandel i första hand lokaliseras till bostadsnära lägen med god tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik.
• Kommunen ställer sig positiv till ny dagligvaruhandel i lägen med lokalt upptagningsområde.
• Vid planläggning av större bostadsetableringar och i mindre tätorter ska mark avsättas för dagligvaruhandel.

Sällanköpsvaror som är icke skrymmande

Detaljhandel är handel som inte är dagligvaruhandel, med varor som exempelvis kläder, skor, böcker och hemtextil.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• För att inte skapa nya externhandelsområden ska nya ytor för sällanköpsvaror som inte är skrymmande tillkomma endast i city, Mariebergs handelsområde och redan planlagda delar av Boglundängen, samt i mindre format som komplement i stadsdelscentrum nära bostäder.

Sällanköpsvaror som är skrymmande varor – volymhandel

Varor som inte kan fraktas på cykel och har stort ytbehov per varuenhet, exempelvis byggvaror, vitvaror, bilar, båtar, möbler och större elektronik, räknas som volymhandel. I gränsfall är branschtillhörigheten avgörande, det vill säga vad butiken huvudsakligen säljer. (En möbelhandlare kan exempelvis sälja kuddar och en bilhandlare kan sälja tillbehör till bilen.)

STÄLLNINGSTAGANDEN

• För att inte skapa nya externhandelsområden ska nya ytor för handel med skrymmande varor av sällanköpskaraktär endast tillkomma i redan etablerade handelsområden.

Kommersiell service

Med kommersiell service avses service och hantverk som riktar sig till allmänheten, exempelvis frisör, skrädderi, café och restaurang, gym och annan friskvård.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Kommersiell service av olika slag bör ha en lokal struktur. Etablering bör ske i stadsdelscentrum, mindre tätorter, nära kollektivtrafik och gång- och cykelstråk.

Besöksnäringen

Besöksnäringen är den näring som bidrar till turismkonsumtionen. I Sverige avses vanligtvis följande definition av turism, ”människors aktiviteter när de reser till eller vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för fritid, affärer eller andra syften och för kortare tid än ett år”. Besöksnäringen är sammansatt av flera olika branscher. De största branscherna är hotell och restaurang tillsammans med annan typ av logi, transporter och varuhandel. Kultur, sportaktiviteter och rekreation är andra betydande delar av näringen.

Besöksnäringen har behov av ytor i framtiden. Attraktiva och välbevarade stadsmiljöer och kulturpräglade landskap är ofta välbesökta besöksmål. Den upplevelsebaserade verksamheten är på frammarsch. De delar av besöksnäringen som tas upp särskilt här är boendeanläggningar, sevärdheter samt upplevelse- och rekreationsanläggningar.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Kommunen ska ge fysiska förutsättningar för såväl destinations- och affärsturism som evenemangsturism, genom att möjliggöra för planläggning av bland annat boendeanläggningar, sevärdheter samt upplevelse- och rekreationsanläggningar.
• I anslutning till viktiga turistmål bör endast byggnader eller anläggningar tillskapas som ökar turistmålets attraktivitet.
• Kommunen ska värna och stärka kulturhistoriska bebyggelsemiljöer, parkområden och kulturlandskap som har betydelse för besöksnäringen.
• Örebro slott är en stark symbol för staden. Den unika byggnaden och slottsområdet har stor potential att, i samklang med platsens kulturmiljövärden, utvecklas till Örebros främsta sevärdhet och besöksmål.
• Gustavsvik, Svampen, Conventum och Wadköping ska ges förutsättningar att utvecklas som strategiska besöksmål. Fler sådana platser markeras i kartan.
• I en växande besöks- och evenemangsstad är det viktigt att hotellnäringen ges förutsättningar att växa.
• Kommunen ska tillsammans med andra aktörer utveckla värden för naturturism i Kilsbergen, runt Hjälmaren, i våtmarkslandskapen kring Kvismaren, Tysslingen, Oset och Rynningeviken, samt runt Järleån.
• Möjligheterna till cykling, vandring och skidåkning ska värnas och tas tillvara i utvecklingen av besöksnäringen, särskilt i Kilsbergen.
• Kommunen ska verka för utvecklingen av attraktiva lägen för uppställningsplatser för husbilar.
• Tillfälliga evenemang är viktiga för Örebro. Kommunen vill möjliggöra för tillfälliga evenemang runt om i staden och kommunen. Evenemangets typ och syfte spelar in vid val av arena.
• Aktiviteter som alstrar störande buller bör lokaliseras till redan bullerpåverkade områden. Motorsportanläggningar kan placeras i ett område öster om flygplatsen.
• Båtlivet som turistnäring ska uppmuntras och utvecklas. Farleden från Hjälmaren till Hamnplan, liksom gästhamnen med tillhörande hamnservice, ska underhållas så att kommersiell båttrafik och trafik med fritidsbåtar kan utnyttja gästhamnen i Örebro.

Areella näringar

Areella näringar är ett samlingsbegrepp för näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas exempelvis jord- och skogsbruket, fiskerinäringen, samt uttag av ämnen och mineraler. Näringarna är av stor nationell betydelse för vår försörjning.

Jordbruk

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs som ska värnas. Jordbruksmark får endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen, då lämplig alternativ lokalisering saknas, eller om en alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk.
• Kommunen ska göra en utredning om framtida livsmedelsförsörjning för att få ett bättre underlag för att ta ställning till eventuell byggnation på jordbruksmark.
• Kommunen eftersträvar att jordbruksmark brukas ekologiskt.
• Vid nyteckning av arrendeavtal för kommunal mark som används som jordbruksmark, ska det avtalas om att minst sex meters skyddszon ska anläggas mot diken och vattendrag.
• I jordbrukslandskapet ska äldre kulturmiljöer, som exempelvis värdefulla ängs- och hagmarker, i största möjliga utsträckning bevaras och restaureras. Enligt miljöbalken är biotoper som alléer, stenmurar, småvatten, odlingsrösen och åkerholmar skyddade och ska bevaras för framtiden.

Skogsbruk

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Skogslandskapet på kommunägd mark ska präglas av mångbruk, det vill säga att olika skogsmarker används för olika ändamål. Virkesproduktionen ska utföras med stor hänsyn till biologiska och kulturella värden och möjligheten att kombineras med rekreationsändamål.
• Andelen lövträd bör generellt blir större och områden med ädellövskog ska bevaras och inte bli barrskogsområden.
• Skydds-/kantzoner mot vattendrag, sjöar och diken används vid uttag av kommunalt ägd skog.

Fiske

Fisket brukar delas upp i yrkesfiske och fritidsfiske. Inom Örebro kommun bedrivs i dagsläget endast miljöcertifierat yrkesfiske i Hjälmaren. Fritidsfiske förekommer i Hjälmaren, Svartån och andra vattendrag.

Ställningstaganden

• Alla vattendrag, särskilt Svartån, bör vara fysiskt tillgängliga för fritidsfiske av såväl fisk som kräftor. Vid planering av mark ska hänsyn därför tas till fritidsfisket. Strandkanter ska vara tillgängliga för fiske och det ska finnas sjösättningsmöjlighet för fritidsbåtar.
• Hjälmaren har pekats ut som riksintresse för yrkesfiske, främst för fångst av gös och kräftor. Det miljöcertifierade fisket ska värnas genom medvetna åtgärder för förbättring av vattenmiljön.
• Örebro kommun ska verka för att minska antalet vandringshinder för exempelvis fisk i kommunens vattendrag. Det kan handla om att skapa passager vid dammar och strömbord. Detta måste ske med hänsyn till kulturmiljövärden.

Ämnen och mineraler

STÄLLNINGSTAGANDEN

• I Örebro kommun finns två utpekade riksintressen vad gäller ämnen och material, dels i Lillkyrka för byggnadssten av marmor, dels Björkaverken för brytning av högkvalitativ dolomit och marmor.
• Kommunen är negativ till all form av uranbrytning i hela kommunen.

Drivmedel

Vi ser idag en stark utveckling av bilar som drivs av alternativa fossilfria fordonsbränslen, särskilt elbilar. Det är därför svårt att i nuläget förutspå efterfrågan på lägen för traditionella drivmedelsstationer i framtiden. Drivmedelsstationerna fyller en funktion för bilvård och förhyrning. Därför kommer de även fortsatt att fylla ett behov, även om drivmedlet förändras.

STÄLLNINGSTAGANDEN

• Kommunen är positiv till utveckling av infrastruktur för laddning av elbilar. Laddstolpar för elbilar bör även ingå i parkeringsanläggning och vid besöksmål som vägrestauranger, handelsplatser eller idrottsanläggningar.
• Strukturen av drivmedelsstationer ska bidra till en minskning av det totala transportarbetet. För att inte leda in biltrafiken och i synnerhet den tunga trafiken mot centrum, ska drivmedelsstationer förläggas utanför Örebros mest centrala delar, med en jämn geografisk spridning. Vid nyetablering av en drivmedelsstation ska en samlad risk- och säkerhetsbedömning göras av lämpligt avstånd till omgivande bebyggelse.
• Drivmedelsstationer som säljer dagligvaror ska ha säkra och bra förbindelser även för fotgängare och cyklister. Om säljytan för dagligvaror önskas överstiga 50 kvadratmeter, är det lämpligt att förutsättningarna utreds i detaljplan.
• Tankningsställen för fordonsgas bör samlokaliseras med drivmedelsstationer. Drivmedelsstationer med fossila bränslen ska inte förläggas i vattenskyddsområden.
• Försäljning av diesel riktad till tung trafik ska i första hand koncentreras till Berglunda industriområde (Truckstop) och i andra hand kan Törsjö bli aktuellt som komplement.
• Kommunen förordar sametablering av flera drivmedelsstationer. Detta för att genom samordning kunna spara mark för skyddsavstånd, in- och utfart till stationerna.
• Drivmedelsstationer i kommunens mindre tätorter är betydelsefulla för servicen på landsbygden.
• Kommunen ser av miljöskäl gärna fler biltvättsanläggningar.
• Lämpliga lägen för drivmedelsstationer redovisas i översiktsplanens karta.