En resa mot en unik lärmiljö – där alla elever får nå sin fulla potential

Resan har varit både organisatorisk och pedagogisk. Tidigare beskrevs verksamheten som splittrad, där programmet i mångt och mycket levde sitt eget liv och där omsorgen ofta hamnade i centrum.

I dag ser det annorlunda ut. Genom ett målmedvetet utvecklingsarbete har verksamheten byggt en gemensam riktning där undervisning, lärande och elevernas måluppfyllelse står i fokus, samtidigt som tryggheten och omsorgen finns kvar som en självklar grund.

En viktig del i förändringen har varit att låta det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) genomsyra hela organisationen. Genom analys, uppföljning och ett starkt kollegialt lärande har verksamheten steg för steg utvecklat sina arbetssätt.

Man måste nästan vara här för att förstå den resa vi gjort. Det fanns en hel del utmaningar i början, men nu är alla med på tåget och arbetar utifrån det förväntansdokument vi tagit fram. Det finns ett utvecklingsarbete och ett kollegialt lärande idag som är fantastiskt, säger specialpedagogen Eva-Lotta Eklöf Ekman.

Programmets utveckling ingen slump

När vi besöker verksamheten en eftermiddag blir det tydligt att programmets positiva utveckling inte är någon slump. Vi träffar lärare, rektor, förstelärare, specialpedagog, tolkar och elevassistenter. Överallt möts vi av samma sak: tydlighet, gemensamma strukturer, nära samarbete och ett stort engagemang för elevernas lärande.

Utomhus på skolgården pågår ett byggprojekt. Här arbetar elever och lärare tillsammans med att bygga ett staket. Tidigare har de byggt en bod med tillhörande altan, och framöver finns planer på att utveckla trädgårdsmiljön.

– Det är så kul och givande att arbeta med den här elevgruppen. Alla gör sitt bästa hela tiden, de vill lära sig och utvecklas, säger läraren Jens Gunnarsson.

Engagemanget hos eleverna och personalen återkommer i många av samtalen under dagen. Men personalen beskriver också att elevernas utveckling är nära kopplad till de strukturer och samarbeten som byggts upp under de senaste åren.

Samarbeta mellan olika personalgrupper är en nyckel

En av de viktigaste framgångsfaktorerna är samarbetet mellan lärare, elevassistenter och tolkar. Förväntningarna på de olika rollerna är tydliga och beskrivs i verksamhetens gemensamma förväntansdokument. Det skapar samsyn kring hur undervisningen ska genomföras och hur stödet till eleverna ska organiseras.

Läraren Johan Robach och elevassistenten Pétur Jonsson är ett exempel på hur samarbetet fungerar i praktiken.

– När jag ser Johans och Péturs och de andra assistenternas samspel i klassrummet är det som att se en dans där allting synkar. Man har hela tiden problemlösarglasögonen på sig och försöker hitta den optimala lösningen för varje elev, säger Eva-Lotta Eklöf Ekman.

Petur beskriver hur samarbetet gör skillnad för elevernas möjligheter att lyckas.

– För att läraren ska kunna göra sitt jobb krävs det att jag är här. Eleven kan till exempel tappa fokus för att hen inte hänger med. Då har jag kontakt med Johan, som är väldigt duktig på att upprepa och förklara saker. Det är viktigt att vi jobbar tillsammans hela tiden för att få eleverna trygga och lugna så de kan fokusera på lärandet.

Johan lyfter fram flexibiliteten som en avgörande faktor.

– Samarbetet fungerar jättebra mellan oss som jobbar med den här elevgruppen. Det viktiga är att vi hela tiden är flexibla och kan anpassa oss när det behövs. Vi är duktiga på att hitta snabba och bra lösningar och anpassar oss efter elevernas dagsform.

Det gemensamma förhållningssättet märks inte bara i klassrummet utan verkar genomsyra hela verksamheten. Om något inte fungerar söker personalen tillsammans efter nya vägar framåt. Kulturen präglas av reflektion, analys och viljan att ständigt utvecklas.

Gemensam struktur skapar trygghet

Läraren Katja Nyman har varit med under hela förändringsresan och ser en tydlig skillnad mellan då och nu.

– Det är mycket mer fokus på lärande och en helt annan struktur nu. En nyckel är att vi haft en drivande ledning och specialpedagog som verkligen brinner för de här eleverna och har en tydlig riktning i arbetet. Dessutom har vi fått med all personal i förändringsarbetet.

Hon beskriver hur verksamheten gått från att präglas av olika arbetssätt till att samlas kring en gemensam idé.

Tidigare var vi som små öar, men nu känner jag att vi ror samma båt. Visst, vi ror i lite olika takt, men vi har samma mål.

Den gemensamma riktningen syns tydligt i klassrummen. Bildstöd används systematiskt och lektionsstrukturen är igenkännbar oavsett ämne. Det skapar trygghet för eleverna och gör undervisningen mer tillgänglig.

Försteläraren Malin Carlsson beskriver hur hon arbetar i estetisk verksamhet.

– Jag börjar med att gå tillbaka till förra lektionen och prata om vad vi lärde oss då. Sedan går vi igenom var vi är nu och vad vi ska utveckla under dagens lektion. Målet och syftet med lektionen är viktigt, liksom hur vi ska nå dit. Jag går också igenom var eleverna ska arbeta och hur reflektionen ska gå till.

Syftet är att göra lärandet synligt för eleverna.

– Allt hänger ihop. Vad ska de kunna? Hur vet jag att de kan det? Bildstöden och klassrumsstrukturen hjälper till. Det kan vara en utmaning att få fram vad eleverna faktiskt kan, men då gäller det att skapa situationer där de får möjlighet att visa sina kunskaper.

Elevernas delaktighet driver utvecklingen

Utvecklingsarbetet handlar inte bara om personalens insatser. En avgörande framgångsfaktor är att eleverna själva är delaktiga i att utveckla verksamheten. Genom klassråd, sektorsråd och återkommande utvärderingar får eleverna vara med och påverka undervisningen och skolmiljön.

– Vi lägger mycket tid på analys och formar undervisning och struktur utifrån det. Vi ser jättefina resultat, vilket är väldigt glädjande, säger Maria Hjertqvist rektor.

Samtidigt arbetar verksamheten aktivt för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. I den teckenspråkiga miljön är tydlig kommunikation, struktur och goda relationer avgörande för elevernas utveckling. Elevhälsan är också en naturlig del av vardagen genom tät samverkan mellan olika professioner, relationsskapande arbete och ett tydligt fokus på trygghet och hälsa.

Ett gemensamt arbete bakom resultaten

Bakom utvecklingen finns flera gemensamma arbetssätt: ett tydligt förväntansdokument, en gemensam lektionsstruktur, kontinuerlig analys av undervisningen, fokus på hälsa och ett medvetet arbete med bemötande och relationskompetens.

Men framför allt har programmet fått till en samsyn som imponerar.

Det som tidigare beskrevs som en verksamhet med många olika öar har blivit en organisation där alla arbetar mot samma mål. Genom tydliga förväntningar, nära samarbete och höga ambitioner för varje elev har undervisningen utvecklats och resultaten stärkts.

Resan har varit lång, men riktningen är tydlig. Och kanske är det just där som förklaringen till framgången finns: i förmågan att tillsammans hålla kursen mot samma mål – att varje elev ska få möjlighet att nå sin fulla potential.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro