Don Quijote och diskoteksstyrelsen i Örebro

Att det skulle finnas en "diskoteksstyrelse" inom kommunen låter idag kanske något främmande, men så var det i slutet av 1960-talet i Örebro. 1969 startade ett diskotek för ungdomar i Örebro med namnet Don Quijote. Det var resultatet av flera års önskemål om en lokal för diskoteksverksamhet. I samband med detta bildades en "diskoteksstyrelse" i Örebro.

Verksamhetsberättelse för Don Quijote 1968-1969.

Det närmaste som tidigare hade funnits var en dixielandklubb på föreningsgården i Örnsro kallad Club Spader, vilken fanns en kortare tid under våren 1964. De som efterfrågade en diskotekslokal var eniga om att den inte skulle vara på en fritidsgård utan i en särskild lokal bättre lämpad för verksamheten. Ett skäl var att man skulle vända sig till en äldre publik än fritidsgårdarna.

Efter ett par möten 1968 mellan kommunen och ungdomar i åldrarna 17-20 år från gymnasieskolorna i Örebro bildades en kommitté, "diskotekskommittén", med ungdomsrepresentanter. I kommittén ingick ett antal ungdomar.

En grupp unga män sitter i och framför en röd soffa.

Vid de första sammanträdena togs bl.a. följande upp:
- ingen kommersiell verksamhet som utestänger ordinarie verksamhet
- verksamheten bör inte bli för inrutad, sådant lockar inte
- inte enbart diskotek, även popband och andra aktiviteter
- det bör finnas någon i bakgrunden som "förestår" verksamheten, helst en person i 20-årsåldern
- intressemotsättningar ska inte behöva uppstå mellan olika ungdomsgrupper vid ett gemensamt användande av lokalen
- arbetsgrupper bland ungdomarna bör arbeta fram verksamhetsförslag
- nedre åldersgräns 17 år, övre 22-23 år
- ölutskänkning önskas

Just önskemålet om ölutskänkning kom att bli ett tvisteämne.

 Don Quijote kom att ligga i f.d. Centrumrestaurangen på Storgatan 3, 1 trappa upp, med ingång genom Konfekthörnan. Under vintern 1968-1969 gjordes ombyggnation av lokalerna. Denna gjordes av kommittén, samt ytterligare ett 10-tal ungdomar med en yrkesman som arbetsledare.

Skiss över diskoteket Don Quijotes lokaler på Storgatan 3.

I februari 1969 anställdes en person som diskotekskommitténs "verkställande tjänsteman" och som en länk mellan kommittén och barnavårdsnämnden. Av de som deltagit 19 timmar eller mer i ombyggnaden bildades diskotekets "riksdag" och bland dessa valdes en första styrelse på sju personer. Ungdomsrådets ordförande Karl Erik Edh kvarstod som ordförande för verksamheten.

Ansvariga för driften och programsättningen var "diskoteksriksdagen", med diskoteksstyrelsen som den omedelbara ledningen. Ungdomar från 17 och uppåt kunde bli medlemmar. Lågprispolitik skulle tillämpas då man önskade skilja sig från kommersiella nöjesetablissemang. Kommunen stod genom barnavårdsnämndens fritidsavdelning som huvudman för verksamheten, samt utsåg ordförande i styrelsen och föreståndare för Don Quijote. Man ansåg att sättet på vilket Don Quijote tillkommit torde vara unikt i landet. Ungdomarna hade i alla delar fått bestämma utformning av lokaler, arbetets gång och programverksamhet.

Don Quijote skulle i första hand användas för olika former av ungdomsverksamhet, diskotek, dans, servering och andra aktiviteter. Diskoteket startade i mars 1969. Stadens styresmän med Harald Aronsson och Eric Fallenius i spetsen berömde på invigningen ungdomarna som själva i så hög grad lyckats förverkliga sina planer. På premiären var Inger Flyckt discjockey och ca 300 personer deltog.

Gata med cyklist och två bilar framför ett slitet tvåvåningshus.

F.d. "Epahuset" på Storgatan 3 där diskotek Don Quijote låg 1969-1974

Verksamheten blev snabbt populär. I november 1969 redovisades ett medlemsantal på över 500 personer. Medlemslistorna är uppdelade geografiskt. De flesta kom naturligen från Örebro, men medlemmar fanns även i t.ex. Kumla, Lindesberg, Fjugesta, Pålsboda och Vretstorp. Man gick under hösten 1969 ifrån kravet på medlemskap i samband med att man började att anordna offentliga danser. I början var det olika åldersgräns för pojkar och flickor, men detta ändrades sedan till 17 år för alla. 16-åringar var dock välkomna på onsdagar. En aktuell fråga i tiden var mellanölsfrågan. Barnavårdsnämnden uppvaktades av styrelsen, men barnavårdsnämnden ville inte ändra på utskänkningsbestämmelserna för Don Quijote. Man ansåg sig ha en skyldighet att erbjuda en alkoholfri fritids- och nöjesmiljö för ungdomen.

Under våren 1969 hade Don Quijote öppet vid 25 tillfällen, framför allt på lördagar. Som discjockeys engagerades både proffs och lokala förmågor. Ca 3600 personer besökte diskoteket under våren. Under hösten sviktade besökssiffrorna och man beslutade att vidga verksamheten med olika inriktning för olika kvällar i veckan, bl.a. offentliga dans- och diskotekskvällar, samt drop-in-kvällar.

Omorienteringen av verksamheten tycks ha lyckats. Under andra verksamhetsåret vände besökssiffrorna rejält uppåt. Under tiden november 1969 — april 1970 räknades drygt 11.000 besök in. Bl.a. engagerades några av Sveriges populäraste discjockeys, bl.a. Claes af Geijerstam, Åke Strömmer och Pugh Rogefeldt med orkester. Man hade diskotek på fredagar och lördagar och pubkvällar på onsdagar och torsdagar.

1974 flyttade Don Quijote från Storgatan 3 till Medborgarhuset. På gamla adressen flyttade Power House in 1976. I de nya lokalerna hade Don Quijote öppet på lördagar. I en lokal spelade lokala ungdomsband, i en annan var det diskotek. Diskoteket var först i Bryggaren och senare i teatercaféet. Vissa lördagar hade man besök av någon popartist eller popgrupp. I Handskmakaren hade man ungdomsdans till levande orkester. Antalet besökande var 1977 i snitt 450 personer, vissa kvällar upp till 700. Man skriver att Don Quijote var det enda lördagsalternativet för åldersgruppen (åldersgränsen var 15 år). Don Quijote i Medborgarhuset var ett samarbete mellan Kulturnämnden och Fritidsnämnden.

Då Bryggaren blivit konferenslokal och teatercaféet inte var en lämplig lokal för diskoteksverksamhet lades Don Quijote ner 1979. Det ersattes av diskotek Bakgården på Fabriksgatan 17, där man delade lokal med Närkes Dansinstitut. På denna adress hade tidigare Örebro Studentkår haft verksamhet och längre tillbaka hade det varit matsal för Norlings bryggeri. Redan hösten 1980 flyttade den kommunala diskoteksverksamheten till Brunnsparken.

Text: Stefan Nilsson

Källor:
Örebro stad. Barnavårdsnämndens arkiv. Serie F4e. Handlingar angående ungdoms-, fritids- och kvartersgårdar.
Örebro kommun. Fritidsnämndens arkiv. Serie F3 Handlingar rörande förenings-/fritidsgårdar.

Fotografier:
Karl Anderssons fotosamling KLA-423
Fritidsnämndens arkiv FRI-855-856

Ursprungligen publicerad som Månadens dokument mars 2009.


Senast uppdaterad:

Publicerad: