Projektet hållbar hälsa positivt för både elever och personal
Ett kvalitetssäkrat arbete om hälsa där skolans professioner samverkar för elevernas hälsa och välmående. Projektet "hållbar hälsa" är inne på tredje året på teknikprogrammet på Tullängsgymnasiet och de inblandade ser att projektet gett positiva effekter både för elever och personal.
Ett elevhälsoteam med ett tydligt förebyggande och främjande arbete i fokus som jobbar elevnära i klassrummet och samverkar med mentor och pedagoger. Det var målet när projektet "hållbar hälsa" sjösattes för dryga tre år sedan på Tullängsgymnasiets teknikprogram.
Marie Arvidsson är skolsköterska på skolan och det var hennes tankar som låg bakom satsningen på hållbar hälsa.
– Jag kände att jag hade mina hälsosamtal med eleverna men ville göra mer i det förebyggande och främjande arbetet. Jag var lite trött på att bara kalla in eleverna en och en och bara "checka av" att var okej. Hur kan vi jobba på ett nytt sätt där vi skapar mer relation med eleverna? Hur kan vi komma närmare klassrummet?
Studiebesök som inspiration
Marie tog upp sina tankar med rektor Gustav Axmon och tillsammans började man fundera på lämpligt upplägg. Studiebesök i andra kommuner genomfördes för hela EHT-teamet. för att skapa en bild över hur man skulle kunna göra. En föregångare var Spykens gymnasium i Lund som jobbade mycket med att en skolsköterska höll lektioner för eleverna.
– Vi landade i att vi skulle vilja träffa eleverna med hela vårt team. Vi började också fundera på ämnen, såg vad andra hade gjort och utgick också från våra egna erfarenheter från våra elevsamtal, berättar Marie Arvidsson.
Man enades om frågor som sömn, dygnsrytm, känslor och tankar som centrala. Friskfaktorer sattes också i främsta rummet. Erfarenheterna sa också att dessa är frågor som eleverna vill ha hjälp och stöd med både skolan och i hemmet. Teamet enades också om att göra på sitt sätt, utifrån sin kompetens och det man kände sig trygg med.
– Som ansvarig rektor har det varit viktigt för mig att teamet är tryggt, stärker varandra och visar en öppenhet mot varandra. Jag ser verkligen styrkan i att de som team gör det här tillsammans, säger Gustav Axmon.
Kontinuerliga lektioner med elever planerades in, likaså samverkan med mentorer och övrig personal. Även föräldramöten bokades in för att kunna informera om arbetet även till vårdnadshavare.
Teamet träffar åk 1 tidigt
Elevhälsoteamet, bestående av skolsköterska, specialpedagoger, kurator och skolpsykolog, har sedan dess träffat elever i årskurs 1 på lektioner vid två tillfällen. Fokus har legat på föreläsningar och diskussioner och sker i samarbete med idrottslärare under ämnet idrott och hälsa. Även träffar med elever i årskurs 2 har genomförts, där fokus har legat mycket på motivation, mål och livsriktning.
Teamet är väldigt nöjda med arbetet och ser tydliga positiva effekter. Även elevsvaren är positiva i utvärderingar och i de djupintervjuer som genomförts. Eleverna har uttryckt en stark önskan om att få diskutera frågorna med varandra och det har de givits utrymme att göra - med stöd av flera vuxna från teamet.
Man ser att trösklarna in i elevhälsan har blivit mindre för eleverna, mycket på grund av det relationsskapande som skett på lektionerna. Synligheten för professionerna har ökat och man har fått till ett bättre samarbete med lärare.
– Jag upplever till exempel att hälsosamtalen blir mycket mer givande när jag redan träffat eleverna tidigare. Jag kan följa upp det vi gjort på lektionerna och ungdomarna är mer trygga och förberedda än tidigare, säger Marie Arvidsson.
Samverkan med mentorer
Samtidigt har en struktur kring samverkan mellan EHT och pedagoger skapats. Två-tre gånger per termin träffas mentorsparen och EHT för att gå igenom klasserna och bolla idéer utifrån sina professioner. Lektionerna och EHT:s arbete kan också följas upp på mentorstid. Det finns också en ”bank” med uppgifter och övningar som mentorerna kan jobba med tillsammans med eleverna på deras klasstid.
– Att hitta ett arbetssätt tillsammans med lärare är viktigt och jag tycker att vi är på god väg att hitta bra och hållbara strukturer. Det är för tidigt att se några stora slutsatser om vad projektet gett. Men vi ser ändå att fler elever är trygga och mer tillfreds i de brukarenkäter som genomförts, avslutar Gustav Axmon.
/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.