Skicka vidare! Edvin Thörnholm

I intervjuserien Skicka vidare! är det den här gången Edvin Thörnholm, slöjdlärare på Adolfsbergsskolan, som svarar på tre frågor från Anders Bergmark.

Edvin Thörnholm

Edvin Thörnholm

Hej Edvin! Berätta lite om dig själv.

Jag heter Edvin och är från början idrott och mattelärare men har under min lärartid kompletterat min utbildning med slöjd och teknik. Jag har jobbat på lite olika skolor men har under de senaste åtta åren jobbat på Adolfsbergsskolan F-6 med framförallt teknik och slöjd.

Anser du att det behövs mer lektionstid med praktiska ämnen i grundskolan?

– I min undervisning i teknik och slöjd möter jag elever som ibland utrycker “när ska vi börja jobba” trots att lektionen pågått i tio minuter. De syftar på att genomgångarna inte ger dem så mycket utan de lär när lektionen har praktiska inslag. Även inom idrottspedagogiken talar man om John Dewey's begrepp Learning by doing som ett sätt att befästa kunskapen. Vi lär på olika sätt och en del elever lär sig bäst när det får göra saker. Som svar på din fråga anser jag att det skulle finnas en större flexibilitet inom skolan. Vissa behöver mer tid för praktiska ämnen andra mindre. De som lär genom att jobba praktiskt anser jag skulle få göra det i större utsträckning.

Ni har nyligen byggt om era slöjdsalar för att jobba på ett lite annorlunda sätt med slöjdämnet. Berätta mer...

– På Adolfsbergsskolan har vi slöjd som ett ämne sedan flera år tillbaks. Vi slöjdlärare kände att vi ville förnya och förbättra ämnet. Det har trots allt varit ett ämne sedan Lgr 80 men bedrivs på de flesta skolor som två separata slöjdarter. När vi inledde samarbetet var det en trä- och metallsal och en textilsal. Vi valde trots det att samla alla elever i en sal och insåg ganska snart att det fanns många fördelar. Dels att vara två pedagoger i klassrummet dels att ha samma elever hela året. Dock fanns det såklart flera nackdelar att ha eleverna i en sal som var konstruerad för halva antalet elever. Så när skolan skulle byggas om frågade rektorerna hur vi ville utforma slöjdsalen. Vi valde att riva väggen mellan salarna och ha en öppen del i mitten med fyra grupprum så att man har visuell kontakt med eleverna när man är i mitten av salen. Då eleverna befinner sig i en sal kan vi skapa projekt där materialval inte styrs av i vilken sal man är i, vilket tar många arbetsområden till en ny nivå.

Om du blev skolminister i en regering, vad vore det första du skulle vilja ändra på?

– För det första vill jag säga att jag är väldigt stolt och nöjd över den skolan vi har i Sverige. Jag har besökt skolor i andra länder och kan konstatera att vi ligger långt fram i många delar. Men såklart finns det saker man kan förbättra. Jag skulle undersöka möjligheten att förstatliga skolan. Jag tror att det skulle leda till att resurser kan fördelas smidigare över landet och mellan skolor för att få en likvärdigare skola. Jag ser också att en del elever är i behov av att jobba i mindre grupper. När de särskilda undervisningsgrupperna blir fulla och elever blir kvar i ordinarie verksamheter behöver skolorna hitta ett sätt att jobba. Att en del elever hamnar ensamma i ett grupprum med en assistent är ingen långsiktig lösning. Om jag skulle bli skolminister skulle jag jobba för att ge skolorna möjlighet att hitta flexibla organisationer som kan anpassas utifrån elevernas behov och inte utifrån att alla klasser ska innehålla 25 barn vilket är normen på många skolor.

Jag vill skicka tre frågor vidare till Emil Jansson, objektspecialist på itslearning i Örebro kommun:

  1. Hur har itslearning utvecklats under tiden du jobbat som objektspecialist?
  2. Hur upplever du att itslearning förändrat undervisningen?
  3. Har du någon idé på funktion som itslearning skulle behöva implementera?

Senast uppdaterad:

Publicerad: