Alla barns rätt till kultur – pedagoger fortbildades

Anna Berg, frilansande dramaturg, ville i sitt anförande sätta ord på varför konst och kultur är så viktigt i skolan och vad som är viktigt att tänka på i undervisningen.

Om, med, i och genom: fyra sätt att förklara konst och kultur

Att kulturen hör hemma i skolan slås fast i skolans styrdokument. Anna Berg utgick från professorn i pedagogik: Lars Lindströms fyrfältsmodell, om estetiska lärprocesser för att förklara konst och kultur i skolan. Lärande om konst och kultur, lärande med konst och kultur och lärande i konst och kultur, Dessa tre delar i Lindströms modell finns naturligt i skolans verksamhet och ämnen, till exempel i ämnet musik.

Anna Berg la speciellt tonvikt vid den fjärde delen i fyrfältsmodellen nämligen "lärande genom konst". Dramturgen pekade på utmaningarna med detta lärande då detta inte betonas i ämnesplanerna utan bara i läroplanen.

– Denna del handlar mycket om våra egna känslor och tolkningar till exempel efter att ha sett en teaterföreställning. Vi behöver skapa reflektionsytor för detta så att eleverna kan få syn på sin egen reaktion för att på så sätt lära sig mer om sig själv, säger Anna Berg.

Samtalsmodell – för fördjupad förståelse

För att få till diskussionerna med eleverna om kultur och konst, utgick Anna från en samtalsmodell från Regionteater väst. Modellen lyfter vikten av att inledningsvis inte värdera olika frågor och synpunkter, att det finns en medvetenhet om att alla val i föreställningen är medvetna val samt att det är viktigt att utgå från sig själv i diskussionen.

Enligt modellen är det bra att utgå från följande ordning i diskussionen med eleverna:

1) Beskriv (var saklig och konkret, undvik att värdera)
2) Tolka (vad har konsten eller kulturen för betydelse?)
3) Reflektera (vad känner jag, analys, källkritik, nyfikenhet, inlevelse, kreativitet)

Just samtalsmodellen var något som deltagarna fick testa på i slutet på fortbildningsdagen. Diskussionen utgick från Martin Mutters föreställning "Pinsamheter" som till vardags spelas för mellanstadieelever. Teatern vill skapa en form av isbrytare för fortsatta diskussioner om jobbiga och pinsamma frågor. En lärarhandledning finns som pedagoger kan använda i klassrummet före och efter att Teater Martin Mutter besökt skolan.

Reflektionerna får inte glömmas bort

Reflektionerna efter föreställningen skapar ett annat typ av lärande som Anna liknar vid ett trampolinhopp. Här finns inga rätt eller fel utan det handlar om att våga ta ett skutt ut i diskussionen och se var man hamnar. I motsats till det andra lärandet om kultur i skolan som kan beskrivas som en tratt, där svaren redan finns. Båda sätten har sin plats i i skolan men trampolinhoppen med analys, tankar och reflektioner om konst och kultur får inte glömmas bort.

/Mikael Kindgren och Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro