Stärkt skolbiblioteksarbete för ökad likvärdighet

Skolbibliotek är het fråga. Från den 1 juli ska elever ha tillgång till skolbibliotek på den egna enheten. Huvudmannen ska också ha en biblioteksplan. För att stödja skolorna i detta arbete har bland annat en skolbiblioteksutbildning utformats som bygger på en kartläggning ute på skolorna.

– Det vi sett är att skolorna behöver stöd i organiserandet av biblioteken, hur de kan jobba läsfrämjande samt få mer kunskap inom medie och informtionskunnighet. Därför bygger utbildningstillfällena på just detta under läsåret. Det är jätteviktigt med likvärdigheten i dessa frågor och att skolorna får nätverka för att stötta varandra i arbetet, säger Karin Engblom, språksamordnare på Förskole- och grundskoleförvaltningen.

Likvärdigheten viktigt

Likvärdigheten är en central fråga när det gäller skolbibliotekens funktion och tillgänglighet. I dagsläget ser det olika ut på skolorna – vissa har kommit långt i sitt arbete, medan andra fortfarande är i startgroparna. Skillnaderna märks bland annat i utformning av lokal, bemanningsgrad, hur digitaliserad verksamheten är samt hur samarbetet ser ut med folkbiblioteken. Förutsättningarna varierar stort, vilket påverkar möjligheten att erbjuda alla elever samma stöd och tillgång till resurser.

– Vi vet att skolorna har kommit olika långt. Vi hoppas att utbildningen kan bidra till att vi kan utbyta erfarenheter, stötta varandra och och öka kompetensen i dessa frågor, säger Karin Engblom.

Rektorer, skolbibliotikarier, skolbiblioteksansvariga samt lärare i fritidshem hade bjudits in till den första träffen som samlade ett hundratal. Maria Heimer, författare och föreläsare, leder träffarna.

Forskning och starka argument som grund

– Det finns goda argument för varför skolbibliotek är så viktigt dessutom finns det mycket forskning som stödjer detta, säger Maria Heimer som bland annat lyfter att samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare stärker elevernas lärande genom att kombinera olika kompetenser. Ett välfungerande skolbibliotek bidrar också till engagerade lärare, informationskompetenta elever och kvalitativa samarbeten. Studieresultaten förbättras när biblioteket bemannas med utbildad personal.

Andra argument för att skolbibliotek behövs är enligt Maria:

• En av fem elever saknar läsförmåga i åk 4
• Elevers självförtroende i läsning har sjunkit
• En av fyra elever i årskurs 9 saknar grundläggande läsförståelse för fortsatt lärande
• En av fem av unga killar tar avstånd från att "demokrati är i alla lägen det bästa systemet".

Alla elever behöver få tillgång

Maria lyfter tillgänglighet, likvärdighet, hur man organiserar och strukturerar arbetet som viktiga frågor när det gäller skolbibliotek.

– För att alla elever ska få likvärdig tillgång till skolbibliotekets resurser behöver skolorna skapa en tydlig struktur för hur biblioteket används i undervisningen. En viktig del är att utveckla samarbetet mellan skolans olika professioner. Skolbibliotekarier och lärare har olika kompetenser som kompletterar varandra och tillsammans kan de stärka elevernas lärande. För att samarbetet ska fungera krävs en ömsesidig förståelse för varandras roller och en organisatorisk struktur som möjliggör gemensam planering och samverkan.

Kartlägger nuläge

Under utbildningen kommer skolorna att kartlägga sitt nuläge utifrån en sjugradig utvecklingsskala. På nivå 1 har skolbiblioteket ingen koppling till undervisningen och fungerar främst som ett bokförråd med självbetjäning. På den högsta nivån, nivå 7, finns en formaliserad och fördjupad samverkan mellan skolbibliotek och undervisning. Här är bibliotekspersonalen aktivt involverad i planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av undervisningen, vilket skapar ett integrerat och målinriktat arbete för elevernas lärande.

Utefter skattningen gör skolorna en plan och processen startas där man befinner sig. Utbildningen skickar med tips och idéer på hur man kan lägga upp arbetet och vad nästa steg kan vara. Skattningen i de olika nivåerna kommer sedan utvärderas för att se vilka steg respektive verksamhet har tagit.

– Målet är att skolorna får med sig konkreta verktyg i arbetet framåt, säger Maria Heimer.

Utbildningssatsningen fortsätter med ytterligare två träffar med nyckelpersoner och uppföljningsmöten med skolornas rektorer under hösten och våren.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro