Skicka vidare! Mia Aversjö

I intervjuserien Skicka vidare! är det den här gången Mia Aversjö, verksamhetschef Grundskola, som svarar på tre frågor från Christina Waigel och Jens Murstam.

Hej Mia! Berätta lite om dig själv!

Mia Aversjö, 52 år. Två stora barn, två bonusbarn och en sambo. Fritiden ägnas åt en brun labrador, Blenda, och löprundor i skogen. Har jobbat i skolan sedan 1995 – i Örebro kommun alla år utom två. Gillar mitt jobb för att det känns superviktigt att jobba med att förbättra förutsättningar för våra elever.

Mia Aversjö

Mia Aversjö

Hur resonerar du kring den ökning vi ser av elever med NPF-diagnoser och svårigheter att överhuvudtaget ta sig till skolan trots anpassningar?

Vi kommer att behöva jobba ännu mer med tidiga insatser och se till att vi tidigt fångar upp de elever som behöver stöd för att nå nålen men också för att trivas och må bra i skolmiljön. Undervisningen i klassrummen behöver bygga på att möta alla elever genom arbetssätt som vi vet skapar goda förutsättningar för alla att lära mer. Det handlar om varierad undervisning där stöttning, interaktion och där specialpedagogiska insatser påbörjas i ett tidigt skede. Vi har många lärare i Örebro kommuns skolor, som på olika sätt, har hittat bra metoder för att möta alla dessa elever. I vår förvaltning finns en utvecklingsenhet och en psykologgrupp med specifik kompetens kring elever med NPF-diagonser. De arbetar gärna tillsammans med rektorer, elevhälsa och lärare på våra skolor och kan stötta i det kompensatoriska arbetet när det behövs anpassningar och särskilt stöd. För de elever som har det allra svårast finns våra resursskolor där eleverna får möjlighet att utvecklas i en anpassad skolmiljö. Men, utmaningen är stor och vi behöver fortsätta att arbeta med frågan på varje skola, men också på övergripande kommunnivå.

Vi ser ett behov av en arena för att möta andra aktörer/professioner. Hur kan kommunen bidra till att möjliggöra detta?

På detta område händer det en hel del, just nu. Presenterar här två exempel:

Kommunen planerar att införa skolsociala team som samverkansmodell till hösten. Avsikten är att bilda team med erfarna personer från utvecklingsenheten, inklusive specialpedagoger och kuratorer, tillsammans med medarbetare från psykologenheten och socialtjänsten. Varje team kommer att bestå av minst en representant från utvecklingsenheten, psykologenheten och socialtjänsten, och riktar sig mot cirka 12 skolor vardera. Teamen kommer att arbeta tillsammans med dessa skolor för att analysera och arbeta främjande och förebyggande med frånvaro och närvaro, antingen direkt eller på distans som kontaktpersoner.

En annan samverkansform är SSPF där skola, socialtjänst, polis och fritidssektor samarbetar för att förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet eller drogmissbruk. Modellen syftar till att tidigt upptäcka ungdomar i riskzon och erbjuda dem stöd. Förvaltningen, tillsammans övriga samarbetspartners, har valt att starta SSPF med Engelbrektsskolan, Mellringeskolan och OP City under hösten 2025. Möten mellan alla inom SSPF sker med 3-4 veckors mellanrum och leds av två samordnare inom SSPF som tillhör socialtjänsten. Fokus ligger på att förebygga kriminalitet och drogmissbruk genom tidiga insatser

Vi ser ett behov av fler alternativa vägar för ”våra elever” på gymnasiet. I dagsläget finns det exempelvis bara en anpassad samhällsvetenskaplig utbildning för elever med autism. Hur tänker du kring det?

Oj, det här en fråga som jag tänker att jag vill skicka vidare till gymnasiet. Jag kan faktiskt väldigt lite om hur de tänker kring elever med autism. De tillhör en annan förvaltning och vi pratar alldeles för lite med varandra om dessa saker. Jag väljer att skicka frågan vidare till Mokhtar Bennis, verksamhetschef gymnasieskola. Jag blir också nyfiken. 😉

Jag skulle vilja skicka frågor vidare till frågor till Mokhtar Bennis, verksamhetschef Gymnasieskola, Örebro kommun

  1. Vidarebefordrad fråga, från Christina Waigel och Jens Murstam: "Vi ser ett behov av fler alternativa vägar för 'våra elever' [elever med särskilda behov och anpassat stöd] på gymnasiet. I dagsläget finns det exempelvis bara en anpassad samhällsvetenskaplig utbildning för elever med autism. Hur tänker du kring det?"
  2. Vilken blir den största förändringen för gymnasieeleverna när gymnasiereformen 2025 införs?
  3. Vad har du för förväntningar på reformen?

Senast uppdaterad:

Publicerad: