Utan vatten i kranen – förskolan och skolan i Marieberg övade krisberedskap

Övningen genomfördes samtidigt på både Mariebergsskolan och Mariebergs förskola, som en del av kommunens arbete med krisberedskap och totalförsvar. Syftet var att testa hur verksamheten kan fortsätta även vid en vattenstörning – utan vatten i kranen.

Under dagen hämtades vatten från nödvattentankar, måltider serverades på engångsartiklar och bajamajor användes för toalettbesök. Barn och elever informerades om att det var en övning, vilket bidrog till att skapa förståelse och lugn.

"Övar vi för kriget?"

Evelina Sundmark, förstelärare på Mariebergsskolan, berättar att övningen inte har väckt någon större oro bland eleverna. Däremot kom snabbt frågor – som när någon undrade: "Övar vi för kriget?" efter att ha fått veta att skoldagen skulle genomföras utan rinnande vatten.

– Några hade hört om övningen hemifrån, men för de flesta var det nytt. Vi gick igenom med alla klasser att vi tränar på att klara oss utan vatten. Det väckte många frågor om kriser, naturfenomen och vad som händer när infrastrukturen inte fungerar, säger Evelina.

Samtalen kom att handla om strömavbrott, stormar, översvämningar och klimatförändringar – och blev samtidigt ett sätt att reflektera över hur världen förändras just nu.

– För de allra flesta har dagen löpt på utan att det egentligen blivit någon större skillnad. Det är viktigt att vi som är här idag inte förstorar barnens känslor, utan möter deras frågor, säger Evelina Sundmark.

Vatten i dunk – maten klar ändå

I övningen stängdes vattnet av helt men skolmåltiderna kunde ändå genomföras som vanligt. Köket var förberett på att laga mat utan tillgång till vatten inomhus, och hämtade istället vatten i plastdunkar som placerades ute på gården.

– Vi har hämtat in 100 liter vatten, och så hade vi 36 liter i dunkar som vi alltid ska ha i reserv. Jag vet inte ens om vi kommer använda alla 100 liter, berättar Susanne Andersson, kökschef på Mariebergsskolan.

För att hushålla med resurserna gjordes flera smarta anpassningar i köket, där det för dagen stod tomatsoppa på menyn.

– Vi kokar pastan direkt i soppan. Så då sparar vi in. Det hade vi inte gjort annars. Och vi använder de djupa soppkantinerna. Annars brukar vi servera i de mindre för det ser lite trevligare ut. Men idag får det bli de stora, så att vi inte behöver diska så mycket.

Menyn fick också justeras – från skinkfrestelse till tomatsoppa med knäckebröd och ost, ett val som gjordes för att undvika den omfattande disk som skulle ha krävts om man lagat den ursprungliga rätten.

Tankvärdar från Ledningsnät

Att köket kunde anpassa sig så snabbt berodde inte bara på god planering – även det praktiska stödet från Teknik- och serviceförvaltningen spelade en viktig roll.

Tankvärdar från Ledningsnät, som är en del av Teknik- och serviceförvaltningen, såg till att vattnet stängdes av och att dunkarna fylldes under övningen. Ledningsnät ansvarar normalt för kommunens vattenförsörjning och hanterar på daglig basis mindre vattenläckor, men den här gången innebar övningen ett bredare samarbete eftersom både en skola och en förskola deltog.

– Skillnaden med den här övningen jämfört med tidigare är att vi är så många verksamheter som samarbetar. Förskola, skola och måltid är med tillsammans med oss, med syftet att genomföra en övning fullt ut, säger Monika Engström, enhetschef på Ledningsnät

– Och det är första gången vi gör en övning där vattnet stängs av helt, tillägger Emma Nilsson, handläggare på Ledningsnät.

Vid vattentankarna råder det lugn. Måltidspersonalen var tidigt ute för att hämta vatten till lunchförberedelserna, och nu är det bara fyra elever som passerar för att fylla på dricksvatten i ett par dunkar. I andra änden av skolgården, där bajamajorna står uppställda, är aktiviteten desto mer intensiv. Här köar både elever och skolpersonal i omgångar. Det är Säkerhetsavdelningen som i samarbete med medarbetare från Förskole- och grundskoleförvaltningen ansvarar för denna del. Hur upplever de att allt har fungerat?

– Jag tycker det har funkat väldigt bra. Det har inte varit något bus eller så, konstaterar Eva Barrera Glader, strateg på Säkerhetsavdelningen.

Hon tillägger:

– Jag tror att en sån här övning ger både personal, vårdnadshavare och elever en medvetenhet om att saker kanske inte alltid kommer att vara som man är van vid – plötsligt kan någonting hända. Och varje första steg till att öva och testa är ändå ett steg framåt i medvetenhet och beredskap.

Att skapa trygghet i kris

En störning i vattenförsörjningen får snabbt konsekvenser i verksamheten. För skol- och förskoleledningen blev övningen därför ett tillfälle att testa rutiner och stärka det pedagogiska ledarskapet.

– Som rektor har jag ansvar för både trygghet och kontinuitet i skolans verksamhet. Om vattnet plötsligt inte fungerar påverkar det snabbt elevernas hälsa, hygien och måltider. Därför är det viktigt att vi övar på beredskap, så att både personal och elever vet hur vi ska agera när en kris sker, säger Anna Andersson, rektor på Mariebergsskolan.

Hon understryker att övningen inte bara handlar om att hantera det praktiska, utan också om att stärka tryggheten.

– Övningen gör att vi kan testa våra rutiner och upptäcka brister som vi kan åtgärda. Det gör ju att vi kan känna oss trygga i att vi klarar en sådan här situation om den skulle uppstå på riktigt. Det handlar inte bara om praktiska lösningar som reservvatten och dunkar och hygien, utan också om att skapa en känsla av lugn, trygghet och struktur hos våra elever och personal.

Anna Andersson pekar ut tre områden som kräver särskild balans och ledarskap.

– Det mest utmanande med att öva krisberedskap utan vatten är att hantera tre saker samtidigt: motivation, logistik och trygghet. För det första kan det vara svårt att få alla att förstå varför övningen är viktig. Därför behöver jag som rektor vara tydlig med syftet och skapa engagemang. För det andra är den praktiska sidan en utmaning, att snabbt organisera dricksvatten, och hur gör vi med toaletter och hygien för så många elever? Och slutligen handlar det om elevernas trygghet. En krissituation kan skapa oro, så vi vuxna måste visa på ledarskap, vara lugna och förmedla att vi har kontroll.

Även inom förskolan ställdes verksamheten inför särskilda utmaningar, inte minst kopplade till de yngsta barnens behov.

– För oss i förskolan som arbetar med de allra yngsta barnen blir det i en sådan här övning stort fokus på hygien, då vi har att hantera blöjbyte och toalettbesök för dem. Här handlar det om att få det att flyta på i så stor utsträckning som möjligt under rådande omständigheter. Självklart är det en förmån att faktiskt få öva, det gör oss trygga i att agera om en kris faktiskt skulle inträffa, säger Anna Jorbrant, rektor på Mariebergs förskola.

– Vi får också möjlighet att efteråt utvärdera övningen, att ta fasta på det som fungerat väl och se över det vi behöver ta med oss vidare och utveckla. Precis som Anna sa, så blir det viktigt för mig som rektor att tydliggöra syftet med övningen. Är syftet tydligt skapar det en större förståelse för varför vi genomför den här typen av övning, säger hon.

"En viktig övning ur flera perspektiv"

Förvaltningsdirektör Katarina Arkehag understryker vikten av övningen och dess betydelse för både intern utveckling och samverkan.

– Detta är en viktig övning ur flera perspektiv. Förutom att vi kommer att ta med oss många lärdomar in i vår egen förvaltning till våra övriga verksamheter för att stärka vår beredskap så kommer detta också att stärka vår samverkan med övriga förvaltningar vilka vi ju är beroende av när något sånt här sker, säger hon.

Marie-Heléne Andersson, verksamhetsutvecklare med inriktning krisberedskap på Förskole- och grundskoleförvaltningen var på plats under övningen. Hon är mycket nöjd med insatserna som gjorts för att stärka den lokala krisberedskapen.

– Ja, det var verkligen en givande och lärorik dag. Tack till personal, elever och vårdnadshavare på Mariebergsskolan och Mariebergs förskola för att ni hjälper oss stärka vår krisberedskap.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro