Skolor i pilotprojekt om undervisningsutmaningar

Sju kommunala grundskolor deltar i ett pilotprojekt kring didaktisk skolutveckling. Fokuset ligger på att hitta identifiera undervisningsutmaningar och på ett systematiskt sätt hitta sätt att underlätta för elevernas lärande.

Full fart på scenen när de deltagande skolornas representanter presenterade projektet på skolorna. Högst upp till vänster verksamhetschef Mia Aversjö och förvaltningsdirektör Katarina Arkehag. Därefter projektledaren Inger Eriksson följd av skolans representanter.

Sex av skolorna deltog på en spridningskonferens i syfte att presentera arbetet på skolorna. Inger Eriksson, universitetslektor Örebro universitet har varit spindeln i nätet och träffat skolorna under projektet. Därtill har också olika forskare vid universitetet kopplats in för att fördjupa ämnesdiskussionerna.

– Vi behöver få till en lärardriven skolutveckling där professionen tar ansvar för sin egen utveckling. Lärarna behöver få tid att pröva, dela med sig och ta del av aktuell forskning för att kunna skapa en relevant undervisning. Just undervisningen i skolan måste stå i fokus - hur vi kan förbättra undervisningen utifrån skolans kunskapsuppdrag. Vi behöver vidga vyerna för eleverna och skapa innehållsrika undervisningsmiljöer, menar Inger Eriksson.

Identifiera undervisningsutmaningar

Målet i projektet har varit att identifiera undervisningsutmaningar i ett eller flera ämnen. Det kan vara moment som lärare upplever att det är svårt att undervisa och där det är svårt för eleverna att utveckla ett sådant kunnande som ligger i linje med läroplanens intentioner. När dessa utmaningar är identifierade behöver de planeras in i ett systematiskt kvalitetsarbete där undervisningsutveckling blir en centralt del. Vad främjar kunnandet? Vad kan de kunniga? Vad hindrar kunnandet?

Till sin hjälp har skolorna kartläggningsredskapet SKU (Systematisk Kartläggning av Undervisningsutmaningar), som kan hjälpa skolan att få syn på ämnesspecifika utmaningar i undervisningen. 

En matris används för att hitta de röda områden (undervisningssvårigheter) i ämnet. En del skolor upplevde detta arbete svårt, speciellt att avgränsa sig till specifika lärandeobjekt. Men efter en hel del didaktiska diskussioner så landade skolorna i lite olika ämnen och infallsvinklar.

Fantastiskt att få tid att prata utveckling och undervisning

Alla skolor är nöjda med projektet och en gemensam nämnare genom alla presentationer var det fantastiska att i kollegiet fått tid att diskutera undervisning och hur den kan utvecklas. Något som också lyftes fram var det positiva att få stöttning utifrån, att leda rätt, samt kraften i det kollegiala – ofta finns kunskaperna på skolan, men man måste få tid att prata och lägga upp en strategi för samarbete.

Inger Eriksson lyfte också Lesson study som ett effektivt sätt att arbeta systematiskt kring dessa frågor. Utifrån modellen är det viktigt att undervisningen planeras och förbättras tillsammans i kollegiet samt att resultaten dokumenteras, utvärderas och att kunskapernas sprids. Rent systematiskt bidrar modellen till att fokusera på rätt saker och att ett gemensamt språk utvecklas när undervisning diskuteras.

Arbetsgången i korthet:

  1. Lärarna väljer en identifierad undervisningsutmaning
  2. Lärarna diskuterar kunskapsinnehållet för att förstå vad eleverna ska utveckla
  3. Lärarna planerar lektion som genomförs och observeras. Övriga lärare samlar data utifrån elevernas diskussioner och förklaringar.

Fortsättning följer

Förvaltningsdirektör Katarina Arkehag öppnade upp för en fortsättning för pilotskolorna. Planer finns också att inför hösten öppna upp projektet för fler intresserade skolor.

– Jag är jätteglad att över hur projektet landat, förhoppningsvis får vi till en fortsättning. Jag gläds åt att många skolor jobbat stadieövergripande i detta projekt då det är så viktigt att vi skapar ett sammanhang för våra elever. Vi ser att övergångarna är en oerhört viktig del att jobba med.

Mia Aversjö, verksamhetschef grundskola:

– Jag tar med mig vikten av att vi hjälper varandra för att utvecklas. Det gäller att hitta tid för att prata utveckling. Jag tar också med mig att det är viktigt att experter utifrån ibland kan komma in och stötta i processer. Det är lätt att fastna i en egen kontext och då kan det vara jättebra om någon utifrån kan hjälpa till att vända och vrida på problemet och hitta vägar framåt.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Röster från de deltagande skolorna

Wallerska skolan – Sofia Hedenborg och Charlotte Hansen

Har fokuserat på geografi och biologi och hittat gemensamma undervisningssvårigheter. Projektet har skapat ett tätare samarbete mellan F-6 och gemensamma utmaningar har identifierats.

Fokus på mycket språkstärkande undervisning är viktigt framåt.

Änglandaskolan – Venla Luukkonen och Marie Åhrling-Nykvist

Har fokuserat på matematik och slöjd. Det kommunikativa i matematiken har varit en viktig del att utveckla, likaså begrepp och utmaningen i att många elever saknar erfarenhet i slöjdämnet. Skolan har sett att mycket kunskap finns på skolan och mer kollegialt utbyte krävs.

Lärandemålen och centralt innehåll står nu också mer i fokus på planering snarare än betygskriterier.

Almby skola – Anders Lundmark, Rikard Johansson och Susanne Nyblom

Almby skola lärare

Har fokuserat på matematik och specifikt problemlösning och resonemang. Man upplever att projektet varit mycket positivt för det kollegiala samtalen. Input från forskaren Anna Teledahl vid Örebro universitet har också bidragit till nya perspektiv.

Skolan vill utforma uppgifter som går utanför boxen och tvingar eleverna att tänka nytt. Kommunikation i matematiken är också ett prioriterat område.

Mariebergsskolan – Evelina Sundmark och Charlotte Hulldin

Har fokuserat på svenska och specifikt läsning. Skolan upplever att ämnet diskuteras på ett helt annat sätt nu och att de kollegiala samtalen går mer på djupet.

Man har också fått input från forskaren Daroon Yassin vid Örebro universitet som gett nya perspektiv på läsning.


Stora Mellösa skola – Martina Andersson och Karolina Groth

Har fokuserat på svenska och specifikt att skriva texter och jobba med textstrukturer. Skolan är en bra bit på väg och upplever det kollegiala arbetet som ett stort stöd.

Arbetet har också riktat sig in på läromedel och vad som ska användas på ett så bra pedagogiskt sätt som möjligt.

Sörbyängsskolan – Irina Ek och Ulrika Rendahl Attås

Har fokuserat på matematik och specifikt likhetstecknets betydelse. Målet är att skapa en röd tråd och samsyn genom hela kollegiet och över stadiegränserna.

Skolan är väldigt nöjda med projetet och att få chansen att diskutera matematik och grotta ner sig i det är som är svårt. Kollegiet upplevde också en enighet över vad som är svårt för eleverna.

Senast uppdaterad:

Publicerad: