Skicka vidare! Marie Brännström

I intervjuserien Skicka vidare! är det denna gång Marie Brännström, lärare på Stureskolan, som svarar på tre frågor från Josefina Jonsson Lundh.

Marie Brännström, lärare på Stureskolan

Marie Brännström

Hej Marie! Berätta lite om dig själv.

Hej! Mitt namn är Maria "Mimmi" Brännström och jag arbetar som F-3 lärare på Stureskolan. Jag är utbildad fritidspedagog och jobbade som det i många år innan jag vidareutbildade mig till lärare inom grundskolan. Jag tycker att bägge yrkesrollerna kompletterar varandra i mitt nuvarande jobb som lärare. Från min tid som fritidspedagog har jag med mig mycket erfarenhet av värdegrundsarbete, skapande och lust kring lärande , tematiska arbetssätt och laborativt arbete. Som klasslärare njuter jag nu av att få följa elevernas kunskapsutveckling mot målen från andra didaktiska och pedagogiska perspektiv. Jag tycker jag lär mig så mycket hela tiden vilket är väldigt kul. Jag är en person som brinner för det jag är intresserad av, vänner och familj är en viktig del i mitt liv men likaså att möta nya olika typer av människor och ta del av deras tankar. Jag gillar kontraster och att resa och upptäcka nya platser är bland det bästa jag vet. Näst efter att jobba med barnen vill säga! För de är bäst ❤️

1) Hur jobbar du för att skapa trygghet i den barngrupp du är mentor för?

För mig ligger värdegrundsarbetet varmt om hjärtat då det är avgörande för den trygghet som behövs för att eleverna ska trivas och utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Jag arbetar som klasslärare/mentor i Förskola - åk 3 och har därför en ypperlig chans att redan från F-klass arbeta mot en fin gemenskap och trygghet i gruppen. Viktigt för mig är att alla barn i gruppen ska känna sig sedda och att jag på olika sätt ger status till de som mest behöver det genom att uppmärksamma dem på olika positiva sätt. Det är otroligt viktigt för mig att verkligen se barnen och återkoppla till dem på ett personligt sätt så de känner sig värdefulla och känner att de kan lita på mig.

Jag är tydlig med vissa regler och berättar varför vi har dem, pratar med barnen om vad de tror händer om man inte har regler etcetera. Vi får ett samförstånd kring varför regler är bra och gör någon positiv happening kring det. Vi brukar skriva ner och sätta upp de klassrumsregler vi kommer fram till. Då håller vi reglerna levande och vi lätt kan återkomma till dem vid behov.

Superviktigt att ha koll vad som händer på raster och vara noga med att förtjäna barnens tillit så att de känner att det är lönt att be om hjälp om de behöver.

Jag försöker också skapa gemenskap genom något som barnen tycker är lustfyllt och som de delar tillsammans. Att arbeta med Trulle i förskoleklass och ta hand om honom tillsammans kan vara en sådan sak. Just nu i min åk 2 har vi ett dockhus där alla barn gjort egna små gubbar av kork och de bor i huset tillsammans. Eleverna har fått presentera sina gubbar för varandra och skriver berättelser om dem. Hela klassen fixar med huset och ordnar så det följer årstider, att huset är klimatsmart, handikappvänligt, där firas alla högtider med mera. Jag kan även ge dem dilemman kring huset och så får de diskutera hur de ska göra med olika saker. Det kan vara samtal om allt från hur mycket ska vi betala i hyra till hur ska vi hjälpa en gubbe som känner sig ensam. Det finns ingen hejd på hur mycket de vi kan hitta på kring detta hus. Det är ett perfekt sätt att arbeta tematiskt kring men det bästa är ändå den gemenskap och sammanhållning som det skapar mellan eleverna.

En bra föräldrakontakt tycker jag är jätteviktig men även att skapa förutsättningar för föräldrarna att närma sig varandra. På föräldramötena försöker jag styra upp så det blir lite diskussionsfrågor/kahoot eller annat roligt som föräldrar kan känna gemenskap kring. Bildspel på barnen etcetera. En höjdare är gemensamma matkvällar med hela familjerna vilket är mycket uppskattat. Min uppfattning är att barn på lågstadiet älskar att vara med sina familjer och få presentera familjemedlemmarna för varandra. Jag tror att det även underlättar för föräldrarna att höra av sig till varandra om de lär känna varandra och varandras barn.

2) Har du några bra tips på hur man väcker barns nyfikenhet och lust att lära?

Jag tänker alltid att barn är som vi vuxna. Hur väcks min nyfikenhet som vuxen? Vill vi inte alla ha någon ny kunskap presenterat för oss på ett lustfyllt sätt som ger en ahaupplevelse och mersmak. Visst vill vi diskutera och dela med oss av våra förkunskaper och ställa frågor kring det vi vill lära oss mer om. Att tidigt träna på att samarbeta och jobba i grupp inom tydliga ramar är att lära tillsammans men det skapar också gemenskap. Vägarna till att lust att lära är många men viktigt att låta eleverna visa den vägen genom att vi återkopplar och följer deras nyfikenhet på ett lustfyllt sätt. Mer lust helt enkelt!

3) Hur jobbar du med läs- och skrivinlärning?

Jag försöker från början ta hänsyn till att elever har olika förkunskaper och förutsättningar för att lära sig läsa och skriva. Jag är medveten om att läs och skrivlärande även sker innan skolan börjar och utanför skolan. Några kan mer och några kan mindre. Där försöker jag möta eleven där den är i sin utveckling. Att skriva på Ipad är roligt för den som i övrigt kämpar med sin finmotorik, härligt att känna att det går fort och man kan skriva ord/text. Att skapa lektioner att skriva i trygga återkommande former tycker jag skapar ett lugn och en arbetsro hos eleverna. Roligt när eleverna kan använda varandra och skriva olika typer av text/ord till och varandra eller tillsammans. Jag använder mig mycket av modellering speciellt i början av olika skrivprocesser. Eleverna får härma mig tills de kan själva mer och mer. Vi vet alla att man jobbar med bokstavsljuden på många olika sätt allt men i förskoleklass har jag använt Trulle pedagogiken i början för att skapa förståelse för vad meningar, ord och bokstäver är.

Genom att göra läsandet positivt från början genom mycket högläsning och många spännande boksamtal så skapas intresse av att läsa. Att läsa mycket sagor ger förståelse för att det finns en början, mitten och ett slut och att man på så sätt kan förvänta sig en handling. Sagoteman är utvecklande och vi använder regelbundet Läsfixarna för att packa upp en text.

Då skapar eleven nya sätt att använda språket vilket kan användas i andra sammanhang som läsning, skrivande, kommunicera och tänka inre tankar.

Jag vill skicka tre frågor vidare till Berit Hellström, lärare på Sveaskolan:

  1. Hur ser du på samarbetet mellan fritidspedagoger och lärare?
  2. Hur ser du på att man som lärare undervisar i varandras klasser?
  3. Hur tycker du skola och fritids lyfter varandra och på vilket sätt?

Senast uppdaterad:

Publicerad: