Månadens forskare: Henrik Jordahl

Den svenska skolmodellen med betyg som sätts lokalt utifrån ett målrelaterat system med kriterier som inte är så tydliga, är professor Henrik Jordahl skeptisk till. Han kallar den en "märklig modell" där både skolsystemet och dess betygssystem är decentraliserade. Detta i ett läge där betygen är ett viktigt verktyg för både konkurrens mellan skolor och mellan elever när det gäller möjligheterna att komma in på universitet och högskola. Jordahl lyfter fram vikten av ett mer centraliserat betygssystem där vissa prov rättas centralt och externt. Han menar att detta bland annat skulle öka elevernas resultat, göra det mer rättvist och göra lärarnas arbetssituation bättre.

– Centralisering av vissa prov skulle passa bra in i vårt skolsystem. Betygen blir mer informativa, kan jämföras och blir mer rättvisa. Skolor kan också på ett annat sätt använda resultaten för att utvärdera elevernas kunskaper och vad de lärt sig under kursens gång. Ska vi ha betyg tror jag vi måste gå åt detta håll. Alternativet är att minska betydelsen av betygen och till exempel införa mer antagningsprov eller liknande till högre utbildning, menar Henrik Jordahl.

Digitala, självrättande adaptiva prov

Tillsammans med forskarkollegor i Oxford och London deltar Henrik just nu i ett forskning- och utvecklingsprojekt som fokuserar på digitala prov och skolutveckling. Syftet är att införa digitala, självrättande adaptiva prov i matematik inom Stockholms stads vuxenutbildning.

– Adaptiva prov som kan användas av många fyller en stor funktion i den svenska skolan. Genom dessa prov kan vi få information om elevernas kunskaper och därigenom öka utbildningens effektivitet och göra bra individanpassningar, säger Henrik Jordahl.

Eleverna skriver ett prov i början av kursen och ett i slutet. Läraren får därmed ett bra mått på utveckling och vad eleverna lärt sig under kursen gång. Proven är adaptiva, vilket innebär att frågorna individanpassas och ändras utifrån elevens svar på frågorna. Modellen utvecklas hela tiden och kräver stora volymer av elevsvar. Förhoppningen är att allt ska kunnna sjösättas i matematikundervisningen inom Stockholms stads vuxenutbildning under 2023.

– Det här kan sedan överföras till skolan. Det är superintressant och jag ser flera vinster i detta. Framför allt kan utbildningen individanpassas och eleverna får lättare att ta till sig kunskaper. Systemet avlastar också och gör det enklare för lärare, säger Henrik.

Proven bygger på någon form av centralisering – att många elever genomför samma prov. Något som redan nu kan underlätta arbetet i skolorna, enligt Henrik Jordahl:

– Lärare behöver inte göra prov själva. De kan göra prov ihop, diskutera och jämföra kollegor emellan. Det kollegiala samtalet är jätteviktigt ock kommer lyfta undervisningen ytterligare. Lärarna behöver tydliga verktyg för att kunna genomföra en så bra undervisning som möjligt. Detta är ett sätt.

Ökat inslag av centralisering är ett måste

Henrik är noga med att påpeka att lärarens autonomi inte helt får försvinna när det gäller bedömning. Men ett ökat inslag av centralisering är ett måste både för elever och lärare.

– Ett bra förslag som just nu diskuteras är till exempel att betygssättningen inte får avvika för mycket från medelbetygen på nationella prov.

Henrik Jordahls forskning berör också frågor kring skolval och skolkvalité. För att ett fritt skolval ska kunna fungera måste vi ha ett fungerande system för att mäta kvalitén på olika skolor, menar han. Istället för att titta på medelbetyg föreslår han ett system där man tittar på hur mycket skolresultaten höjs. Så gör man i bland annat Storbritannien och USA.

För att kunna jämföra kvalitén mellan skolor behövs också ett mer centraliserat betygssystem. Just här tror Henrik att digitala, självrättande adaptiva prov som genomförs av många, kommer att spela en viktig roll i framtiden.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro