Nikita Teryoshin

Nikita Teryoshin (f. 1986) är baserad i Berlin. När han var 13 år gammal flyttade hans familj till Dortmund i Tyskland, där han senare tog en kandidatexamen i fotografi. Hans far, Vladimir Teryoshin, var målare och scenograf inom teater och tv. Att besöka sin fars arbetsplats, full av rekvisita och mystiska saker, gjorde ett djupt intryck på Nikita.

Sedan dess har han fortsatt vara intresserad av kulisserna som skapas av medier, industri och politik. Den fotografiska utforskningen av relationen mellan människor och djur är också en stor del av hans arbete.

År 2008, under sina studier, blev han besatt av dokumentärfotografi först efter att ha upptäckt Elliott Erwitts verk och ironi, och senare Martin Parr och Lars Tunbjörk. Han tog examen med projektet ”Hornless Heritage” (2014–2017), som fokuserar på den matrixliknande världen kring moderna mjölkkor. ”Animal Escape Plan” (2021) skildrar djur som lyckats fly från slakterier och överlevt, för att visa dem som hjältar istället för som offer. Hans senaste projekt ”Life Sentence” behandlar djurparkernas artificiella världar. Hans längst pågående projekt, ”Nothing Personal” (2016–pågår), handlar om den globala vapenhandeln. Det vann World Press Photo 2020 och har ställts ut och publicerats brett. År 2024 publicerade han sin första monografi, ”Nothing Personal – the back office of war”, på GOST Books.

Bland hans uppdragsgivare finns bland andra ZEIT, Stern, Spiegel, New Yorker, NYT, GQ, 11Freunde, Bloomberg, SZ och Le Monde. Sedan 2020 driver han även sitt eget lilla förlag, pupupublishing. Han beskriver sina genrer som street, dokumentärt och vardagsskräck, och är medlem i fotografkollektivet Burn My Eye.